Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 34
ADERTONDE KAPITLET.
stil förryckt kyrkans ursprungliga karakter. I korets fria rymd inströmmar himlens
ljus genom tre sidors höga fönster och gör det i högsta måtto gladt och effektfullt.
Detta kor är i förhållande till den öfriga kyrkan, kan man säga, liksom reformationen
till katolicismen. På ena stället är ljus, frisk luft och glädje; på det andra skumt,
dystert och kyligt. Längs bägge sidorna af de gamla väggarna löper enligt katolsk
sed en rad af smärre korbyggnader, nu förvandlade, åtminstone de flesta, till grafvar
för flere af vårt lands namnkunnigaste familjer. Där påträffas sålunda bl. a. Karl
Karlson Gyllenhjelms graf och det forna Stureska, nu Stenbockska, grafkoret. Under
golfvet af nya koret hvilar, som bekant, stoftet af Karl IX och hans båda gemåler;
vid sidan därom är Sten Sture den äldres graf. Under medeltiden säges kyrkan ha
räknat ej .mindre än 69 altaren. Antalet är kanske något öfverdrifvet, dock ingalunda
otroligt. Många af dessa altaren ägde till följd af fromma stiftelser stora rikedomar.
År 1848 undergick kyrkan till sitt inre en större reparation, och under senare åren
ha pågått betydliga restaurationsarbeten, hvilka ganska mycket ökat intresset af ett
besök därstädes. Bland andra dyrbarheter, som kyrkan äger, äro Karl IX:s och hans
gemåls, drottning Kristinas, kronor af guld, hvilka för några år sedan hittades i
något af kyrkans förvaringsrum, där de länge varit öfverlämnade åt glömskan.
Slutligen må antecknas, att kyrkan nu saknar altartafla, men i stället har bakom altaret,
upplyst af ett enda stort fönster, ett enkelt kors af cederträ i en nisch mellan fyra
kolonner. Innan vi denna gång lämna kyrkans inre, vilja vi äfven nämna, att till
hennes äldre, högtidligare minnen hör den första evangeliska biskopsvigning i Sverige.
I)en skedde här den 5 januari 1528 och förrättades af biskopen i Vesterås, Petrus
Magni, hvilken hade sin värdighet af påfven själf. De vigda voro: Magnus Sommar
till biskop i Strengnäs, Magnus Haraldi till biskop i Skara och Martinus Skytte till
biskop i Åbo.
I Sveriges politiska historia har också Strengnäs sin icke betydelselösa andel.
Riksviktiga beslut äro där fattade, rörande såväl andliga som verldsliga ting. Vi erinra
om mötena 1275, 1437 och 1587, vid hvilket senare liturgiens afskaffande inom
stiftet beslöts. Riksdagar höllos här 1523, vid hvilken Gustaf Wasa utkorades till
Sveriges konung, 1529 och 1546, då ständerna förklarade konungi Kristian och hans
ätt vara förlustiga all rätt till Sveriges krona.
Den lilla Mälarstadens betydelse för vårt lands andliga odling, såsom ett af dess
hufvudsäten, är stor. Därom behöfver dock ej här sägas mycket, ty den saken kan
icke vara tvifvel underkastad. Samtidigt med domkyrkan byggdes här ett skolhus,
en för sin tid ståtlig byggnad, som ännu kvarstår. År 1626 inrättades här ett
gymnasium, hvartill Gustaf II Adolf anvisade dåvarande kungsgården, där riksdagarna
hållits, byggd af biskop Cort på 1490-talet, nu elementarläroverkets lokal. Detta
gymnasium, till åldern det andra i riket, fortgick till dess den stora omändringen af
statens läroverk företogs, då det egendomliga, i många fall vilda och egenmäktiga
djäknelifvet utbyttes mot våra dagars mera fredliga och demokratiska skollif.
Vid sidan af den andliga odlingen har i Strengnäs från äldsta tider bedrifvits en
odling af materiel art, i det stadens invånare, samt och synnerligen kan man säga,
ägnat sig åt jordbruk och trädgårdsskötsel, de flesta utan att äga något annat
näringsfång. Staden själf, liksom dess omgifningar, bär häraf vackra spår. På senare åren
har den materiella sidan af stadens odlingslif visat en förmåga af kraft och utveckling,
som, ehuru blott i förhållande till stadens betydelse stor, icke har någon full mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
