- Project Runeberg -  I Sverige : minnen och bilder från mina fäders land /
297

(1891) [MARC] Author: Carl Aaron Swensson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I SVERIGE.

297

jag ett nytt skaft, och denna knif är alltså en präktig knif, femtio
år gammal.’ Så är det med många af deras gamla kyrkor. De
äro nedbrunna ett par gånger, ombyggda, renoverade och
reparerade ett halft dussin gånger, men ändå säger man, att de äro
många, många hundrade år gamla.» Blomgren instämde, och jag
måste riktigt på allvar taga den andra sidan af saken och söka
framhålla, att ett folks historiska minnen äfven i byggnadsväg icke
kunna vägas på det lumpna guldets vågskål och att domkyrkan
vore ett sådant heligt minne för det svenska folket. En million
kronor, eller något mindre än 25 ore pr individ, om man skulle
räkna på det sättet, var en ringa utgift inot den valuta i föryngrad
och stärkt fosterlandskänsla och patriotism man med skäl kunde
vänta sig såsom säker inkomst af ifrågavarande omkostnad. Ett
folk måste offra ål sin själf be varelsedrift äfven på det sättet, och
när man i ett lund bara begapar det nya och utländska, så kan
ryssen snart komma och taga alltsammans. Men jag fick verkligen
icke mycken fart i mitt försvar, och kandidaten, ovan vid Amerikas
frispråkighet, hvilken jag väntat att finna särdeles utvecklad i Upsala,
teg både af förvåning och grämelse. Men vi voro strax framme
efter en treflig åktur i den bekväma droskan.

Först besågo vi den urgamla kyrkan, hvilken bestämdt af
ålderdomssvaghet förgätit sin egen födelsedag. O, hvad den i allting
var olik ett modernt tempel. Men jag tror, att om man vänjer
sig vid en sådan gudstjänstlokal, se de moderna kyrkorna sedan
något simpla ut. Jag minnes de särskilda delarnas olika utseende,
den stora bommen för dörren, de väldiga murarna, de stympade
träbelätena, som företedde en tragi-komisk anblick, och det
egendomliga i inredningen. Men därinne var det idel vår och sommar.
Det hölls konfirmation med årets nattvardsbarn på lördags
eftermiddagen. En yngre, mörklagd prästman stod inom altarringen,
och därutanför satt barnskaran. Ett litet antal åhörare hade tagit
plats här och där i bänkarna. Jag stannade en stund vid döiren
och tänkte med glädje och andakt på förrättningen därframme.
För min del älskar jag konfirmationsundervisningen och
konfirmationen mera än jag med ord kan uttala. Dess missbruk afkyler
ingalunda min kärlek. Här i Amerika värdera vi den alltmera.
Andra svenska kyrkosamfund börja ock inse dess stora betydelse
och hafva här och där infört den med större eller mindre
förändringar. De hafva funnit, att förlitandet på mekaniska och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scisverige/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free