Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 TRETTIO FÖRST A KAPITLET.
öfverflödade på stora, om bondens välmåga vittnande
höhässjor-Den vänlige komminister Andersson blef nästan vältalig och ville,
att vi riktigt noga skulle gifva akt på den vackra utsikten »både
uppåt och nedåt», som han så karakteristiskt och vermländskt
uttryckte sig.
Prostgården var en rymlig och glad byggnad med 15 rum
och kök. Salen var 30 fot lång och 20 fot bred. Vi voro trettio
personer där öfver natten, och ändå voro prostinnan och hennes
snälla döttrar idel solsken och småleenden. Ungdomsskaran var
stor och intressant. Missminner jag mig icke, så funnos bland
den icke mindre än 16 prästdöttrar af olika åldrar, och prästdöttrarna
äro ju alltid lika hyggliga som deras bröder äro motsatsen, om
man får tro hvad folk säger. Det första håller nog streck,
åtminstone gjorde det så hvad sällskapet denna glada dag beträffade,
men det senare är bestämdt en nedrig lögn. Se, jag är ju själf
en prästpojke, och därför har jag haft både skäl och tillfälle att
studera frågan. Jag har kommit till det resultatet, att prästsönerna
ofta blifva ovanligt präktigt folk, åtminstone här i Amerika. Några
af våra presidenter hafva haft prästmän till fäder, och detsamma
är sant om många andra af våra offentliga män både i staten
och kyrkan. Så tänker jag förhållandet är därhemma i Sverige
också, bara man på allvar undersöker frågan. Det är nu en gång
så, att prästen och hans familj äro under den strängaste offentliga
uppsikt, och gör ett prästbarn något som är på tok, så blifva
opinionsyttringarna både frikostiga och snabba, jag höll på att säga
snabbfotade.
Sedan vi promenerat oss trötta, slog en del af sällskapet sig
ned på verandan, och ett särdeles lifligt samtal kom genast i gång.
Man språkade bland annat om karaktersdragen hos de olika
fakulteternas studenter och kandidater i Upsala, och jag förvånades i
sanning öfver huru lågt juristernas aktier stodo i vår trefliga krets.
Att en särdeles angenäm ung norrländing, som var med i
sällskapet, själf var jurist, syntes icke i ringaste mån beveka de fagra
och vältaliga prästdöttrarna.
Men snart kom bud, att middagen var serverad i stora sälen.
För mina många Amerika-vänners och äfven för den förträffliga
anrättningens egen skull har jag ännu matsedeln i friskt minne. Så här
såg den ut:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
