Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII KAPITLET.
I Wexiö.
Tegnér och hans skaldskap. — Östrabo. — Domkyrkan och domprosten Wætter.
Vid Tegnérs graf. — Andra sevärdheter. — Ett besök hos »Sigurd». — Återresan.
|j ngen svensk skald torde kunna jämföras med Tegnér. Andra
Ji öfverträffa honom möjligen i enskildheter, fastän jag säger
äfven det med tvekan, men när det blir fråga om tankens
själfständiga flykt, inbillningskraftens ymniga rikedom, ordbildernas
makalösa friskhet och färgläggning, ordförrådets präktiga pålitlighet,
den glödande fosterlandskänslan och ett riktigt omdöme om
samtiden, då står Esaias Tegnér med sin »Frithiofs saga» och sina
»Nattvardsbarn» hufvudet högre än allt folket i den stora här af
utmärkta skalder och författare, män och kvinnor, hvilken det
fattiga och af oss amerikaner så okända landet i Norden under
tidernas lopp skänkt åt en beundrande värld.
Vår egen Longfellow, jätten bland Amerikas poeter, erhöll i
betydlig mån sin inspiration från Tegnér och andra svenska skalder.
Jag har alltid tyckt, att det finnes något särskildt, som knappt kan
beskrifvas, hvilket utmärker Evangelinas författare framför andra
litterära storheter i den nya världen. Det finnes hos honom den
där underbara och förtroliga bekantskapen med naturen och ett
för oss nordbor bekant drag af mysticism. Han förstår barrskogens
dystra allvar, men på samma gång äfven den friska, lilla bäckens
älskliga sång, under det den letar sig väg bland de jungfruligt fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
