Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IL
»Hej, muntert Iif och lustig karneval!
Upp med dig, eremit, och kom på bal,
Jag stjälper annars bläckhornet i boken!
Där ligga mask och mantel från i går,
Nå fort, att ej den sköna vänta får —»
Så larmade den vilde unge token.
»Du säger, att du re’n fått nog se’n sist;
Adjö då, tråkige herr moralist!»
Han ropade ocli ryckte till sig kappan —
»Jag svär att skämma din reputation
Och i den här agera din person!
Farväl!» — Som blixten var han utför trappan.
Ja, Dahlberg hade re’n fått mer än nog
Af denna yra, som ej ände tog.
Nir vill han resa -— hans beslut är fattadt.
Ifrån sitt sällskap säger han sig fri;
At karnevalens fantasmagori
Förliden natt han sista gången skattat.
Likt fjärran toners brus det ännu gnyr
Uti hans öra, ännu tanken styr
Sin väg bland hopar, ystra, glädjedruckna.
Än ser han dyka upp ur maskers haf
Den fagra fresterskan, som rosen gaf,
Med krumma horn bland lockame förstuckna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
