Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
Det suckade så tungt i norr —
Det var en sorgegök,
Och djupare i förklä’ts famn
Då Kerstis hufvud dök.
Så månget bröst i Sverges land
Hans dubbelsuck förstod:
Den ena tonen sade sorg,
Den andra tålamod.
Den starke Per han lindade
Om hennes Iif sin arm,
Och veka ord sig bröto fram
Ur svallet af hans harm.
Så mild som månen öfver sjön,
Kom trösten till hans brud:
»Och finns för oss ej lag och rätt,
Så finns dock Herren Gud!
»Vi ha ju hälsan, hurtigt mod
Och raska armar tu
Och börja bara om igen,
Det är ej värre, du.
Vi ta oss tjenst, så får det bli,
Tills gladt en annan vår
Vi sätta bo och köpa kon,
Som ej vardt köpt i år.»
Han talte många andra ord
Af kraft och bergfast hopp,
Och Kersti mellan tärarne
Såg ur sitt förklä’ opp
Och frågade med ögat ljust
Af kärlek och af tro:
»Så råkas vi om sex år då
På nytt vid Vernamo?»
-OjgO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
