Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom sig sjelft, icke behöfva något annat för sin verklighet.
Förutsätter det i nugot hänseende ett annat, så är det genom
sin relation till detta andra ett relativt. Skall rörelsen eller
utvecklingen vara absolut, så måste den fattas oberoende af
allt annat. Den måste vara rörelse i och genom sig sjelf.
Sådan föreställde sig ock Fichte jagets ursprungliga handling.
Det ligger dock nära for handen, att en så beskaffad rörelse
icke kan tänkas såsom verklig. All verklig rörelse förutsätter
något, som är i rörelse och något, hvari rörelsen sker. Kunde
rörelsen tänkas såsom verkligen absolut, så vore dermed ingen-
ting vunnet för förklaringen af den ändliga verlden. Ur den
absoluta rörelsen kan icke på något sätt förklaras, huru be-
gränsning eller ändlighet kan ega rum. Hvarje gräns strider
mot den absoluta rörelsens begrepp. År gränsen verklig, så
är den absoluta rörelsen overklig och tvärtom. Fichte, som
strängt fasthöll rörelsens oändlighet, kunde derföre icke antaga
något innehåll utan att sätta det såsom absolut motsatts mot
jaget och derigenom upphäfva jagets oändlighet. Degel, som
hade för afsigt att undgå de svårigheter, hvartill Fichte för-
des genom innehållets ändlighet, måste försöka att så bestäm-
ma innehållet, att det icke stadnar i någon motsatts mot for-
men. Innehållet måste dä liksom formen vara oändligt. Ge-
nom sin oändlighet blifva innehåll och form identiska. Oänd-
lighet synes tillkomma innehållet, antingen om det är ett orga-
niskt helt, som inom sig eger allt hvad det behöfver för att
vara hvad det är och således icke står i förhållande till något
annat, eller om det. är en ren enhet, som genom sin bestäm-
ningslöshet är fri från all såväl yttre som inre begränsning.
Det innehåll, hvilket i phenomenologien sättes såsom ursprung-
ligen gifvet, är i intetdera hänseendet oändligt. Det är icke
en ren enhet, ty redan på det sinnliga medvetandets stånd-
punkt. hvilken är den omedelbara, hvarifrån den phenomeno-
logiska utvecklingen utgår, visar sig innehållet vara en mång-
fald. Icke heller är det ett organiskt helt, ty de särskilda
momenterna i denna mångfald äro icke sammanbundna af någon
det hela genomgående enhet. De abstrakta tankebestämnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
