- Project Runeberg -  Har Hegel öfvervunnit Dualismen? Akademisk Afhandling /
26

(1851-1853) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

des böra utgöra resultatet, så visar sig det rena jaget såsom
abstrakt enhet, icke såsom ett helt, som i sig upptagit med-
vetandets föregående former såsom sina momenter. Jaget är
den rena negativ iteten, som utesluter alla momenter och är
ren sig rörande enhet. Här finnes sålunda ingenting annat än
den rena sjelfrörelsen, som möjligen kan antagas producera ett
innehåll, men icke kan hafva något sådant. Ett potentielt in-
nehåll kan icke finnas, ty innehållet är ingenting annat än rö-
relsen sjelf. I fullkomlig öfverenstämmelse härmed står ock det
ofvan anförda yttrandet, att det på denna ståndpunkt är det-
samma att förete sig för medvetandet och att deraf vara pro-
duceradt. Finnes ingenting utom medvetandet och är medve-
tandet tomt på allt innehåll, så kan ingenting förete sig för
detsamma, som ej deraf är frambragt och omvändt om ingen-
ting för medvetandet finnes, som ej deraf är frambragt, så
måste det ursprungligen vara tomt på allt innehåll. Veten-
skapens början är således icke begreppet om det hela, utan den
rena rörelsen eller det abstrakta sjellmedvetandet. Häraf följer
att i phenomenologiens resultat alla föregående former på rent
negativt sätt upphäfvas. Vetenskapen bortkastar dessa former
ocli frambringar ur den abstrakta enhet, som är dess början,
hela sitt innehåll. Utvecklingen har således inom vetenska-
pen en helt annan betydelse, än inom phenomenologien. Denna
olikhet bestämmer Hegel så, att i begreppet, som vet sig så-
som begrepp, momenterna uppträda före det hela, i medve-
tandet åter det hela, ehuru obegripet, före momenterna ).
Detta resultat bevisar att den ståndpunkt, Hegel i phenome-
nologien försökt intaga, icke låter fasthålla sig. Phenomenolo-
gien förer nemligen icke blott utöfver sig sjelf till den rena
vetenskapen, utan den förer ock till ett helt annat begrepp om
denna rena vetenskap, än det i inledningen angifna. Pheno-
menologien synes i följd häraf icke kunna göra anspråk på att
1) In dem Begriffe, der sich als Begriff w e is , treten hiermit die Mo-
mente. früher auf als das erfüllte Ganze, dessen Werden die Bewegung je-
ner Momente ist. In dem Bewusstsein dagegen ist das (ranze, aber unbe-
griffenc, früher als die Momente. P. a. sl. pag. 584.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scyhegel/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free