Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soluta ideen visat sig såsom begreppets totalitet. Någon nv
begreppsbestäm ning synes då ieko kunna genom den vidare
fortgången vinnas. Icke heller kan det vara behofvet af en
sådan, som förer till vetenskapens nya spher. Om så är, så
finnes för ideens öfvergång intet motiv af sammaslag, som
föranledt alla föregående öfvergångar. Ideen är absolut säker
och h v ilar inom sig sjelf. Behofvet af en vidare utveckling
ligger således icke im m anent i ideen, utan öfvergången är från
ideens sy n p u n k t b etraktad fullkomligt fri ’). Ideen står då på
sam m a punkt som det Fichteska jaget, som oaktadt det är all
realitet dock genom en fullkomligtfri handling sätter em ot sig
sitt icke-jag. H vad båda derpå vinna är verklighet. Den
absoluta ideen ä r nem ligen icke det fullständigt verkliga. Den
skulle då icke vara utgångspunkt for en ny utveckling, som i
e tt högre resu ltat nem ligen andens finner antingen e tt fullstän-
digare eller ock e tt vissare begrepp om det verkliga. Den logiska
ideen säges nem ligen vid slu tet af andens philosophi hafva vun-
nit bekräftelse i det konkreta innehållet, som säges vara dess
v e rk lig h e t2). D en m åste följaktligen antingen vara i något
hänseende potentiel, således icke fullständigt verklig, eller ock
har den d et individuella till sin absoluta motsatts. Det är
således i andens begrepp vi hafva att söka gränsen för k re t-
sarnes serie. Men äfven andens begrepp visar ’sig såsom ett
allm änt. Anden är den logiska ideen, som vunnit bekräftelse i
verkligheten, m en icke upptagit denna verklighet till sin bestäm -
ning i form af begrepp. A ndenskulle då vara något helt an-
nat, än d et logiska m ed den betydelse attdet iverkligheten
funnit sin bekräftelse. Äfven andens begrepp är således all-
m änt och det individuella blifver här, likasom i logiken oför-
klaradt. Hedan i inledningen till andens philosophi säges det
icke vara föremål för v eten sk ap en 3), och philosophien som är
1) Das Uebergehen istalso hior vielmehr zu hissen dass die Idee sich
seihst frei entlässt, ihrer absolut sicher und in sich ruhend. P. a. st.
2) Jfr H. W . B. 7. Abth. ?. pag. 408.
3)Jl’r a. st. pag. 1 - 3 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
