Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässanslitteraturen och dekadanskritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på tvifvel vid den upptäckten att religionerna
liksom andra klädesplagg rätta sig efter
lefnadssätt och temperaturförhållanden.
Och däråt är intet att säga. Zeloten och
fanatikern hafva måhända äfven de sin
uppgift i den stora världsplanen, och om man också
ej är i stånd att finna dem särskildt sympatiska,
finnes intet skäl att förakta dem. Men hur kan
en zelot vara en kritiker med anspråk på att bli
hörd! Och hur kan man ge sig till att bedöma
litteraturen från synpunkten af en bestämd
religionsform och en bestämd samhällsbyggnad och
tro, att författarna skulle intressera sig för dylika
personliga excentriciteter! Det är emellertid detta
som C. D. af Wirsén gjort, och resultaten hafva
också blifvit därefter. Han har förklarat sig
känna vämjelse inför Flaubert, Ibsen och Zola
och hundra andra af litteraturens store och han
har som betydande verk utropat kuriösa
tryckalster af Viktor Moll, Edvard Evers och P. A.
Arosenius med flera, om hvilka ingen annan än
denne originelle kritiker har någon kännedom.
Edv. Alkman har i en studie gjort sig mödan att
sammanföra en del af de wirsénska bêtiserna
och här må ännu en gång påminnas om de
egendomliga resultat, hvartill den märkvärdige
kritikern kommit. Låt oss ännu en gång betrakta
den lutheranske hemkritikerns känslor och
intryck inför litterära personligheter och se efter,
hur han reagerar mot litterära verk!
Detta är omdömet om Alfred de Musset (Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
