Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den skett väl deras bön förutan.
Efterroman-tikens estetik är fortfarande mest lämplig för
gymnasistföreningarna.
Jag har redan antydt, huru Geijerstam i sina
allmogeberättelser blifvit allt större och djupare
i det psykologiska; han börjar nu också få blick
för de hemlighetsfulla slagskuggorna i den
modema tillvaron Prototypen för dessa senare,
fördjupade lifsskildringar är den alltför litet
uppmärksammade novellen Lifvets missförstånd i
den för öfrigt skissartade och flyktiga samlingen
Stockholmsnoveller (1892). Den berättar, hur en
gift kvinna, som älskar sin make med den varma
glöd, hvarmed en mogen kvinna håller af sina
barns far, gripes af minnet af en död, hvilken
varit hennes första kärlek. Denne andre
be-mäktigar sig henne så småningom tum för tum,
sitter vid hennes sida, och hviskande i hennes
öra låter han henne se lifvet, som flyter förbi,
med en drömmandes glasartade och frånvarande
blick. Hennes man, som med hela sin varelse
hör lifvet till och som har den friskes oförmåga
att förstå sjuklingen, fattar ett doft hat till den
kvinna han en gång segerstolt på lyfta händer
burit in i sitt hus. Hon tar gift, och vid hennes
stelnande lik fattas han af den kramplika ångern
öfver något, som aldrig kan försonas. Så slutar
denna mörka tragedi, »där människor mörda
hvarandra af oförstånd liksom barn, hvilka på
lek lägga snaran om hvarandras hals». Och
hvarför allt detta elände? Här liksom senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
