Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG DAGBOK. 147
dagar, i den Kristna verlden, emedan de uppdelat Kyrkan efter
tros-åskådningarne,1 och icke blott förkasta lefvernets godhet
utan, till och med, säga, att de ej veta, hvad det är, utom att
gifva åt de fattige och höra pä predikningar.
Mycket ofta syntes sådane, som sade sig hafva haft tron,
och när de rannsakades, hade de3 ingen annan tro3 än den,
som ofvan omnämnts, hvilken de kalla den enda saliggörande
och, till och med, den enda andliga. Och dock hade de ej
lefvat något kristligt lif — genom att fly det onda,4 emedan
det5 var synd. Dessa skickades till ställen, der sanningarne
utgjorde tron, sådana sanningar, som hade6 sin essentia7 ur
lifvets godhet. Sedan dessa meddelats dem, tillspordes de, huru-
vida de hade någon tro. Sjelfve erkände de då, ur den insigt,
som dymedelst bibragts dem, att de ej hade någon tro och att
deras tro var af vetenskaplig art, liksom vetenskapen i verlden,
och att de varit i okunnighet om hvad tro ville säga; och att
sann tro var Sanningen; och att sanningarna ej äro San-
ningen, utan endast formade, bildade ljud, såvida de ej härleda
sig ur Godheten.
Det sades af englarne, att en öde tro ej gåfves.8 De andar,
som här i verlden varit i den öde tron, skyndade fram och sade:
»Är då tron ingenting alls?» De fingo till svar, att en tro, som
är skild från kärlek och barmhertighet, ej är någonting alls;
emedan en tro kallas tro på grund af kärleken och barmhertig-
heten, som är dess själ, och att något sådant som en öde tro är
som en kropp utan själ.
Jag hörde flere af de lärde öfverlägga om skilda frågor be-
träffande den tro, som varit deras, alltsedan födelsen, och, följakt-
ligen äfven deras religions sanning. Ofverläggningen var skarp
och häftig. Den ene gendref den andre. Englar voro närva-
rande och hörde på. De sade, att de ej hos någon9 märkte
någon kärlek till sanningen, följaktligen ingen syn på sanningen,
alltså ingen sinnelagets glädje öfver någon sanning. Englarne
1 åsigterna om hvad man bör tro. 2 visade det sig, att de. 3 hade. 4 de
onda ingifvelserna (influxus genom stjemverlden) ; Ordspr. Bok 24:9: Zimmath
iväläth khatäth»; *Cogitatio stultitiae peccatum»; >the thought of foolishness is
sin»; »dårskapens tanke är synd. 5 deras mottagande och herbergerande. 6 fingo.
7 sitt väsen. 8 att en tro, som var öde, enslig, d. v. s. skild från barmhertigheten,
ej var någon tro. 9 Jakob Böhme: »Om födelse på nytt>: 7:4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
