Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Alliansplaner under första halfåret 1788.
sysselsatte honom. Desto märkligare måste det då förefalla att
se honom vid en af de mest kritiska punkter af sitt lif plötsligt
göra en frontförändring. Visserligen afbröts aldrig under Gustaf
III:s regering det vänskapliga förhållandet till Frankrike, men
den inre jäsningen, de svaghetssymptomer, som förebådade re-
volutionens utbrott i detta sistnämnda land, och de förhållanden,
som allt mer började drifva den franska politiken öfver i Ryss-
lands och Österrikes kölvatten, måste dock nödga den svenske
konungen att se sig om efter stöd pä annat håll, då tillfället
syntes honom gynnsamt att genom ett krig med Ryssland befria
sitt land från allt beroende af denna makt och stärka sin
sjunkande popularitet. Han räknade härvid på Turkiet, som
genom sitt nyss, hösten 1787, började krig med arffienden
Ryssland möjliggjorde ett svenskt infall i ryska Finland, och
på England och Preussen, som bland annat af fruktan för de
båda kejsarstaternas tillväxt på Turkiets bekostnad hade börjat
närma sig hvarandra. Hvad hans diplomatiska värksamhet före
ryska krigets utbrott hufvudsakligast koncentrerade sig på, det
var dock försöken att vinna Danmark, som äljes genom försvars-
och anfallsförbundet med Ryssland 1773 stod hindrande i vägen
för hans krigsplaner. Det var likväl lättare sagdt än gjordt
att draga Danmark från detta förbund, som stadgade, att den
af de bägge makterna, som blefve angripen, af den andra skulle
understödjas med ett visst antal trupper och krigsskepp. Någon
starkare tillgifvenhet för Ryssland existerade visserligen icke
hos den danska regeringen med Bernstorff d. y. i spetsen, men
af politiska skäl såg denne sig nödsakad att vidmakthålla det
förbund, hvartill han själf varit den förnämste upphofsmannen
och som på samma gång det garanterade Danmark dess hol-
steinska besittningar, skaffade detta lilla land den nära för-
bindelsen med en stormakt, hvars beskydd kunde vara godt att
ha mot den svenske grannens oupphörliga stämplingar. Kunde
än den ryska beskyddaretonen stundom vara sårande nog,
så sväljde man förtreten, i medvetande om att kejsarinnans
kraftiga beskydd dock var förmånligare för Danmark, än fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
