Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning. 3
löften af Gustaf III, om hvilkens planer på Norge man visserligen
ägde kännedom. Danska regeringen hade alltid haft skäl att miss-
tro Sverge, och stor blef dess vaksamhet, då man började befara,
att Gustaf III skulle angripa Ryssland, så snart ett ryskt-turkiskt
krig utbrutit. Redan 1785 hade österrikiska regeringen såsom
Rysslands bundsförvandt understödt och förnyat Rysslands for-
dran på Danmarks hjälp, för den händelse, att ett sådant an-
grepp komme till utförande, samt därvid erhållit gynnsamt svar ’).
Under sådana förhållanden var det ej att undra på, om
Gustaf III:s besök i Köpenhamn 1787 icke hade den önskade
värkan att lösrycka Danmark från förbundet med Ryssland.
Den enda reella behållningen af hela besöket var, att Bernstorf
meddelade Gustaf III några af de till detta förbund hörande
traktatsbestämmelser, hvarom denne förut ej haft kännedom.
Den danske konungens deklaration till Gustaf 111 af 5 november
1787 innehöll däremot endast några i allmänna ordalag affattade
vänskapsförsäkringar. Gustaf III var emellertid ej sen att dels
på grund af sin tillit till egen oemotståndlighet, dels och fram-
för allt af politiska beräkningar utsprida rykten om den nära
förbindelse han lyckats få till stånd mellan Danmark och Sverge.
Deklarationen synes han på allvar ha uppfattat såsom en för-
säkran om Danmarks neutralitet under ett kommande krig
mellan Sverge och Ryssland, — en uppfattning, som låg till
grund för hans under slutet af följande år oupphörligt upprepade
beskyllningar mot Danmark för trolöshet och löftesbrott. Arm-
felts dekorerande med elefanterorden, som Gustaf III efter
åtskillig förödmjukelse lyckades utvärka åt sin gunstling, fick
tjänstgöra som synbart bevis på den nyvunna innerliga vän-
skapen. Allmänheten behöfde ju ej veta, att dekoreringen skett
så godt som mot båda parternas, Armfelts och danska rege-
ringens önskan. Ett annat bevis var den fjäskiga artighet, med
hvilken man vid svenska hofvet behandlade en dansk sjöofficer,
Löwenörn, som vistades i Stockholm på nyåret 1788, såsom det
1) D’Albedyhll 7 juli och 6 nov. 1785 till kanslipresidenten, tr. hos
AHNFELT: Europas hof ss. 258 och 275.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
