Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Den svenska beskickningen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska beskickningen i Köpenhamn. 11
Köpenhamn i slutet af januari, följd af de lifligaste rekommenda-
tioner frau konungen och Ulrik Franc samt fullkomligt invigd
i situationen för att kunna handla i förening med D’Albedyhll,.
utan att denne skulle behöfva iakttaga någon reservation mot
honom. Men ehuru ministern själf nyligen anhållit om en med-
hjälpare, var han dock föga glad åt Rehausens ankomst. Han
hade på förhand fattat en afgjord misstro mot dennes person
och betraktade detta som en ytterligare anledning att begära
sitt återkallande från Köpenhamn1).
1) Till v. Asp 20 dec. 1787 (O. S. fol. 21). Till Armfelt d. 13 jan. (A. H.).
2) Sprengtpoiten karaktäriseras af Rehausen såsom »trött på människor i
allmänhet och mig i synnerhet». — Källor till uppgifterna om Rehausen : Gustaf
Trots sin »åtrå att göra sig allmänt behaglig», lyckades
Rehausen icke heller riktigt öfvervinna sina båda förmäns miss-
tro. Någon egentlig spionvärksamhet, som man synes ha miss-
tänkt honom för, har han dock näppeligen utöfvat. Snarare
får man det intrycket, att Gustaf III, alltid inträsserad af hof-
skvaller och anekdoter, velat vid danska hofvet ha anställd
någon yngre svensk hofman, som med frivolt uppsluppna rap-
porter »ur det inre af dagens krönika» kunde krydda de offi-
ciella ministerberättelsernas stela enformighet. Om så var fallet,
kunde han knappast ha valt någon lämpligare än Rehausen,
som i en nästan närgånget förtrolig ton gaf konungen skildringar
från Köpenhamns vid denna tid så ospirituella och simpla hoflif
med dess tyska prägel. Redan från början försatt i dåligt
humör, då han ej här fått tillträde till konungens bord, som
han varit van vid i Stockholm, fann Rehausen danskarne slöa
och ointrässanta — han kallar till och med historieskrifvaren
Sïihm »indolent som hela sin nation» — och klagar i början
öfver, att politiken icke hade något inträssant att erbjuda 2).
I korthet torde karaktäristiken öfver den svenska beskick-
ningen i Köpenhamn kunna sammanfattas i D’Albedyhlls harmsna
ord: »Att vid ett och samma hof nyttja tre politiska varelser
»en yngling utaf rekommendabla hjärtats som förståndets egenskaper», hvilken
uppehållit befattningen under en del af den tid sysslan varit ledig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
