- Project Runeberg -  Sverges förhållande till Danmark 1788-89 /
12

(1898) [MARC] [MARC] Author: Lydia Wahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Gustaf III:s planer på allians med Danmark första halfåret 1788 - Den svenska beskickningen i Köpenhamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 Alliansplaner under första halfåret 1788.
af olika natur, som hvardera särskildt skola bestrida konungens
angelägenheter, den ene à l’insu af den andre, huruvida det
med tjänstens nytta och personernas heder och frid förenas
kan, det lärer ej tillhöra mig atl skärskåda1).» Märkvärdigt nog
tycks Gustaf III ha glömt, att D’Albedyhll från sin Petersburgs-
tid, då han själf blifvit använd som handtlangare »à 1’insu» af
Nolcken, ägde en inblick i konungens sätt att sköta sin diplomati,
som gjorde honom betydligt misstänksam, sedan han själf blifvit
minister. D’Albedyhll visste också mycket väl, att om han än
var närmast invigd i Gustaf III:s danska politik vid denna tid,
åtnjöt han dock intet oinskränkt förtroende. Gustaf III plägade,
som bekant, aldrig vara öppen mot sina rådgifvare. I själfva
värket voro de ryska och danska beskickningarna i Stockholm
vida bättre underrättade om Gustaf III:s utrikespolitik och
finanser än D’Albedyhll var2). Redan i början af 1788 och
därpå hela aret igenom, allt efter som den politiska situationen
tillspetsade sig, klagar han i sina depescher öfver, att konungen
icke lämnade honom de för hans viktiga uppdrag erforderliga
upplysningarna. Han skulle kanske ha tagit saken lugnare,
om han vetat, att Gustaf III kunde sköta underhandlingar t. o.
m. bakom ryggen på sin kanslipresident3).
1 april; Sprengtportens dep. 24 jan. Franc till D’A. 10 och 15 jan. saint
6 juli 1788. Framförallt Rehausens egna bref till Gustaf III, hvaraf de flesta
finnas i Danica li. A., men 5 st. i Upsala, G. 8. fol. 21. — Rehausen
slutade som svensk minister i London 1822.
Om hoflifvet i Danmark vid denna tid se prosten L. Kocks inträssanta
afhandling Om Fredrik VI:s barndom och ungdom i Dansk historisk Tid-
skrift. IV R., 3 B.
■) Till v. Asp 3 febr. 1788 (F. 812 a).
2) Se exempelvis Frimans dep. 27 jan., 11 febr., 1 mars, 7 maj. Re-
ventlow 20 maj. Danska beskickningen fick dock oftast sina underrättelser
genom ryska kanaler, och när dessa stundom plötsligt utsinade, klagas det,
att man ieke i något land har så svårt att få underrättelser som i Sverige.
(Reventlow 6 juni).
8) ODHNER: U. Scheffer, ss. G5, 66; ODMNER: Gustaf III, II, s. 252.
III till Sprengtporten 1 och 4 jan. 1788; till D’Albedyhll 4 jan.; till Rehausen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 14:15:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sedk1788/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free