Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Gustaf III ändrar hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf III ändrar hållning. 71
försvar mot anfallande makt. Men på detta sätt skulle Gustaf
III:s politik också för främmande makter komma att förefalla
mera sympatisk, måhända rent af förmå dem att aktivt ingripa
till hans förmån.
Man kan spåra denna Gustaf III:s slutliga uppfattning af
situationen tillbaka till den 19 augusti, då konungen till Arm-
felts stora häpnad antydde den för honom1). Konungens opti-
mistiska blick på kriget måste icke litet ha förbryllat hans om-
gifning, som icke förstod anledningen därtill.
1) TEGNÉR: Armfelt I, 250. Tanken framskymtar äfven i Gustaf IILs
bref till Rosenstein 20 aug. (Ecrits V, 258 och BÖTTIGER: a. a. s. 148.)
2) TEGNÉR: Folkbeväpn. s. 213 fr.
3) Jfr konungens ord till riksdrotsen: »je crois qu’il faut échauffer les
esprits et la haine nationale, tandis que moi je ferai tout mon possible par
mes négociations de retenir le ministère Danois.» Ett yttrande, som synes
antecipera konungens handlingssätt vid denna tid. (Brefvet, som endast är
Så följde, såsom nyss är omtaladt, hans afresa från Finland,
och under denna resa erhöll han den 28 augusti den länge
väntade officiella underrättelsen om, att Danmark ärnade hjälpa
Ryssland med vapenmakt. Deklarationen af den 19 augusti
var faktiskt en krigsförklaring, om också danska regeringen icke
ville, att den så skulle uppfattas. Och konungen dolde icke sin
glädje öfver att nu med svart på hvitt kunna visa sitt folk, att
han i detta krig icke var angriparen. Det ryktbara utropet:
»Je suis sauvé» — eller, såsom en annan version lyder: »tant
mieux, j’ai gagné» — kunde under dessa förhållanden icke
innebära någon öfverraskning; det var endast ett uttryck af
tillfredsställelse öfver att ändtligen ha erhållit den fasta utgångs-
punkten för en redan på förhand öfvertänkt operationsplan2).
Efter ankomsten till Stockholm den 1 september kastade
sig också konungen in i förberedelserna för sin »försvarsagita-
tion» i Sverges bygder. Tiden var dyrbar, och det tycks, som
om han ett ögonblick velat söka fördröja krigsutbrottet, tills
han hunnit förbereda sinnena tillräckligt för en folkresning,
som skulle sätta honom i stånd att slå ett stort slag3). Åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
