Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Gustaf III ändrar hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Danska krigets annalkande.
minstone befallde han den 9 september D’Albedyhll att säga
Bernstorff, det Gustaf III vore benägen för en vapenhvila med
Ryssland, hvilken skulle befria Danmark från nödvändigheten
att deltaga i kriget.
Danmarks deklaration besvarades i en skrifvelse af den 5
september, som Sprengtporten fick i uppdrag att framlämna.
Konungen påstod sig här vara mycket oangenämt öfverraskad
af Danmarks uppträdande efter den anhållan han gjort om dess
fredsmedling. Om den dansk-ryska traktatens närmare bestäm-
melser sade han sig vara okunnig. Skulle Danmark endast
uppträda såsom partie auxiliaire, så borde enligt folkrätten
dess trupper användas mot Sverge blott i de haf och provinser,
som tillhörde Ryssland. Intågade danska trupper däremot på
svenskt område, måste konungen genast betrakta Danmark så-
som partie principale, d. v. s. såsom fiende1).
1) Gust. III till Spr. 5 sept, jämte deklarationen af s. d. Düben af-
lämnade till Reventlow en likalydande not (tr. hos SCHARTAU I, 240 o. hos
CLAUSEN s. 206).
Det har uppgifvits, att Sprengtporten, som varit sämre underrättad än Toll
om de danska krigsplanerna, i sina depescher endast utpekat Skåne såsom blif-
vande krigsskådeplats och att konungen litat mer på ambassadören, som befann
sig i Köpenhamn, än på Toll, som var i Skåne. Faktiskt är, att Gust. III seder-
mera under hänvisning till Spr:s och D’A:s uppgifter påstått, att Bernstorff sagt
sig hällre vilja afstå från sina ämbeten än tillåta ett danskt anfall från Norge.
(Tolls biografi I, 51. HOLM s. 31 f.). — Nekas kan icke häller, att svenska
beskickningens varningar under juli och augusti företrädesvis gällde Skåne.
Men i Spr:s dep. 7 aug. heter det, att kriget skulle föras endast defensivt
mot Skåne, men däremot offensivt från norska sidan, och sedermera gissar
man på infall från båda hållen. Man kan sålunda icke sägas hafva vilseledt
konungen genom att låta påskina större visshet, än man ägde. Detta fram-
går äfven af dennes egna ord i brefvet till riksdrotsen 16 aug., som visa
hans första, ännu ej efter omständigheterna modifierade uppfattning af D‘A:s
och Spr:s depp. »Om Danmark attaquerar oss, är tanken en descente i Skåne ;
den andra attaquen skall ske från Norge på Bohuslän och Carlstad». (D‘A.
20 juli, 3, 14, 17 o. 22 aug. Spr. 20 juli o. 7 aug. ANDERSSON s. 27).
dateradt aug. 1788, ställes af utgifvaren före den 16 aug., men tyckes mig
tillhöra någon af de följande dagarna. (ANDERSSON s. 25). — Reventlow gissar
(16 sept.), att konungen trodde sig kunna uppskjuta kriget till vinterns inbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
