Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Frankrikes förhållande till medlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 Danska krigets annalkande.
eller i Frankrikes händer. Frågan var ömtålig, ty det var klart,
att han icke helt och hållet vågade försumma en gammal bunds-
forvandt, innan han ännu fullt försäkrat sig om en ny. Där-
till var Sverges behof af subsidier allt för starkt. 1) Därför be-
traktade han den ena parten såsom ett slags reserv, lämplig
att rycka in, ifall den förhoppning han satt till den andra sloge
fel. Men det af inre missförhållanden förstörda Frankrike med
dess åt Rysslands sida lutande utrikespolitik var icke vid denna
tid den värderika bundsförvandt, som Gustaf III:s personliga
böjelse kanske gärna skulle hafva velat finna däri. Det kunde
därför icke vara tvifvel om, hvem han nu hälst ville ha till
medlare. Hans närmande till Frankrike i denna fråga skedde
egentligen endast för att locka England och Preussen till be-
stämdare anbud och genom denna täflan »vinna de bästa villkor,
innan valet bestämdes». Han lyckades äfven på detta sätt på-
skynda de båda makterna, som naturligtvis icke kunde önska
Frankrike till medhjälpare. Men dessa omständigheter gjorde
också, att Sverges underhandlingar rörande denna sak förefalla
tämligen osäkra och trefvande, och måhända ökas detta intryck
genom konungens påtagliga ifver att icke vilja synas anhålla
om medling. Det är icke utan skäl, som D’Albedyhll om hans
sätt att sköta förhandlingarna i denna sak användt uttrycket
»oreda».2)
1) Gust. III till Carisien 12 sept.
2) Gust. Ill till Carisien 12 sept., till Nolcken i London 18 sept. — v. Asp
till Staël 28 sept. (K. K. I.). — Beskow IV. 232—234, 262. Holm s. 37.
Tankar öfter närvarande krigets. 17 noten. — Komiskt värkar det, då D’A.
uttrycker fruktan för, att Engl:s o. Frankris täflan om medlingen skulle kunna
uppväcka den gamla partistriden i Sverge. Jfr dep. 7 och ap. 11 sept.
I Versailles ansåg man sommaren 1788 Gustaf III helt
och hållet ledd af England och Preussen och tänkte därför tills
vidare lämna honom åt sitt öde. Dessa makter betraktade man
såsom värkliga upphofvet till hans anfall på Ryssland, hvartill
man äljes tyckte, att han saknade allt skäl. Svenske ambassa-
dören, Staël v. Holstein^ fick för öfrigt höra antydningar om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
