Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Frankrikes förhållande till medlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrikes förhållande till medlingen. 83
att följderna af ett nordiskt krig skulle kunna komma att invärka
på de vänskapliga förbindelserna mellan Sverge och Frankrike.1)-
1) Staël 15, 19, 22 och 29 juni, 10 juli samt 3 aug. Montmorins svar
på Staëls not 26 juni bland Staëls depp. — Jfr supplementet till de Pons’
instruktion 20 juni (tr. hos GEFFROY: Suède, ss. 471—476.) ooh Düben till
Gust. HI 26 juni (K. K. IL) — Geffroy: Gust. Ill, II, 65 f.
’) Oxenstjerna till Staël 6 juli (K. K. I).
8) ODMNER: Gust. Ill, II, 333 och 336.
4) Staëls not till Montmorin 26 juni med dennes svar af d. 30. Staëls
Gustaf III:s svar på dessa antydningar var hållet i en
bestämd, något förebrående ton. Han framhöll särskildt, att det var
svårt att fatta, hur en tvist mellan Ryssland och Sverge skulle
kunna ändra förhållandet mellan Sverge och Frankrike, då ju för-
bindelsen mellan dessa senare makter alltid grundat sig på Frank-
rikes önskan att minska Rysslands inflytande i Sverge.2) Han
fick dock snart på mera känbart sätt erfara, att ett kyligare
förhållande inträdt. Gustaf III hade varit beredd på misslyc-
kandet af de alliansförhandlingar, som fördes i London under
juni och juli och som afsågo att skaffa Sverge rikliga subsidier
för kriget med Ryssland. I händelse dessa förhandlingar icke
tycktes lofvande för Sverge, var därför svenske ministern i
London försedd med en skrifvelse, innehållande ordres för Staël
att af Frankrike reklamera den hjälp, som Sverge, i fall det
blefve angripet, hade rätt att begära enligt fördraget i Versailles
af den 19 juli 1784.3) Detta dubbla spel hade ingen lycka
med sig. Förhandlingarna i London afstannade, och franska
regeringen nekade att ingå på Gustaf III:s begäran, dels eme-
dan den ej betraktade Sverge såsom anfallen makt, dels emedan
konungen icke före sitt uppträdande mot Ryssland uppfyllt
det i nämda fördrag uppställda villkoret att rådföra sig med
Frankrike. De gamla subsidiefördragen ville man däremot gärna
förnya. Vid underrättelsen härom utbrister Gustaf III harmset
i ett egenhändigt bref till Staël (2 sept.), att han nu är glad,
att inga fördrag förena honom med en makt, som ej vill hjälpa
Sverge.4)
Vid den tiden hade dock Frankrike värkligen börjat vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
