Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Danska krigets annalkande - Frankrikes förhållande till medlingen - Elliot och hans resa till Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Danska krigets annalkande.
förklarade sig beredd att inträda i underhandling om medling,
ifall ministern vore auktoriserad härtill, svarade denne, att han
i så fall måste begära nya instruktioner, emedan de sista han
fått voro utfärdade, innan man i Spanien fått kännedom om
svensk-ryska krigets utbrott. Hela saken inskränkte sig också
till, att Corral i medlet af oktober för Düben fick uppläsa ett
cirkulär till samtliga spanska ministrar vid utländska hof —
egentligen utdrag af en depesch från spanska regeringen —
af innehåll, att spanske konungen utan att erbjuda sin medling,
som skulle draga för långt ut på tiden, uppmanade alla euro-
peiska regeringar att tillsammans med honom arbeta på fredens
återställande genom föreställningar hos de krigförande makterna
och särskildt uppmaningar till Sverge att gifva Ryssland satis-
faktion. Ett dylikt uppträdande betydde egentligen föga. Det
ser ut, som om Ségur hade rätt i sitt påstående, att konungen
af Spanien litade så mycket på England och Preussen, att det
gjorde honom detsamma, om Ryssland accepterade hans eller
deras medling, endast resultatet blef fred. Denna aflägsna makt
visade i denna fråga, lika väl som då det gällde de bourbonska
staternas tillträde till den ryska alliansen, att den icke ägde
något större inträsse för den nordiska politiken. Det var i själfva
värket på grund af Spaniens nekande att ansluta sig till Ryss-
land, som Frankrikes anslutning till denna allians fick förfalla
våren 17891).
Det har redan framhållits, att Gustaf III:s närmande till
Frankrike påskyndat Englands och Preussens aktiva uppträdande.
Och åter var England den af makterna, som tog första steget,
åtminstone så till vida, som initiativet därtill utgick från engelskt
1) Düben till Gust. III 6 och 21 aug., 17 okt. — Oxenstj. till Gust.
III 6 och 27 nov. (G. S. 31 qv.). SÉGUR: Mémoires III, Paris 1827. S. 347. —
Fr. Wilh. II till v. Borcke 9 febr. 1789 (afskrift bland v. Borckes bref i
G. S. 19 qv.). Ségur till Montmorin 24 febr. 1789. RAMBAUD II, 442 f.,
445, 459 in. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
