Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Tredje stilleståndets ratifikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje stilleståndets ratifikation. 133
D’Albedyhll tog emellertid ratifikationen och gick tillsam-
mans med den preussiske ministern — Elliot var för tillfället
i Berlin — upp till Bernstorff och »insisterade på ett instru-
ment, alldeles likalydande med det af E. K. M. utfärdade» 1).
Naturligtvis märkte man genast de afvikelser från den ursprung-
liga ordalydelsen, som detta sistnämda innehöll. Dessa afvik-
elser bidrogo också till, att man icke på det af konungen
önskade sättet tillmötesgick hans fordringar.
Danske konungen gaf nämligen icke någon ratifikation
utan en garantiakt. Den orsak man anförde såsom skäl härtill
var följande. Om Gustaf III påstod, att man icke kan ratifi-
cera hvad man själf underskrifvit, så ansåg sig danska regeringen
däremot med ännu större skäl kunna framhålla, att man ej kan
ratificera hvad som ej å ens egna vägnar blifvit uppgjordt. Och
man fasthöll såsom något synnerligen viktigt, att prinsen af
Hessen skrifvit under konventionen icke i egenskap af dansk
utan af rysk befälhafvare. I annat fall skulle ju Danmark ha
erkänt sig såsom partie principale, såsom själfständig, krigfö-
rande makt2).
citerats s. 132. Det andra är ett koncept, afsedt för ett senare insättande af
datum och med följande påteckning af v. Asps hand: Ratifikation å stille-
ständskomentionen mellan svenska trupperna och de under H:s Durehl. pr.
C. af Hessen. Göteborg den december 1788. Detta papper innehåller
åter den i täxton citerade inledningen samt själfva ratifikationen, skilda ät
endast genom ordet inseratur. Då alltså ingen af själfva konventionens
artiklar i detta koncept finns afskrifven, är det endast min gissning, att § 7
i originalet framträdt i förändradt skick. Enligt denna hypotes skulle så-
ledes v. Borckes ingress hafva blifvit förkastad och ersatt af inledningen,
men hans förändring af art. 7 bibehållits. Fullt bevisad torde saken kunna
blifva endast genom en undersökning af det till Köpenhamn skickade origi-
nalet, som borde finnas på Udenrigsministeriets arkiv. — Om jag icke hittat
det förut (s. 119 not. 2) omnämda v. Aspska konceptet till konventionsprojektet
med Scheffers underskrift, skulle jag ha varit frästad tro, att förändringen
af § 7 skett redan d. 8 nov. och att det varit det förändrade dokumentet,
som skickats till Scheffer för underskrift. Antagligen har ändringen skett
efter Elliots afresa någon dag mellan d. 13 och 20 nov.
2) D’A. d. 22 dec.
3) Bernstorffs cirkulär d. 16 dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
