Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Sverge, Danmark och Ryssland vid årets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svørge, Danmark och Ryssland vid årets slut. 141
Härmed förhåller det sig på följande sätt. Bernstorff och
Elliot synas tämligen länge ha hyst misstro till hvarandra åt-
minstone i egenskap af politiska personligheter. Den danske
ministern tog som bekant icke mycken notis om Elliots båda
första medlingsanbud, dem han ansåg vara uppsprungna ur
dennes eget hufvud. Men under förhandlingarna om stillestånd
hade stämningen dem emellan blifvit allt bittrare. Redan den
omständigheten, att Elliot vändt sig till prinsen af Hessen i
stället för till regeringen i Köpenhamn med stilleståndsförslag,
innebar för Bernstorff någonting sårande. Härtill kommo nu
de hänsynslösa uttalanden, hvartill Elliot gjorde sig skyldig i
bref till denne, där han beskyllde den danska politiken för att
hafva varit konstlad och falsk och förklarade, liksom han förut
gjort för den svenske konungen, att om intet stillestånd blefve
slutet, skulle han själf hjälpa till att försvara Göteborg. D‘Al-
bedyhll berättar, att stämningen i Köpenhamn var så uppretad
mot Elliot i anledning af det första stilleståndet, som hindrat
Göteborgs eröfring, att denne lätt kunnat blifva utsatt för offent-
lig förolämpning, om han vid denna tid visat sig i Danmark. 1)
För Bernstorff föll det sig emellertid helt naturligt att miss
tänka, det han öfverskridit sina instruktioner och att det en-
dast var af hänsyn till Preussen, som engelska regeringen ej
direkt desavouerade honom. 2)
Då han i anledning häraf lät fråga sig för hos engelska
regeringen, om Elliot varit bemyndigad att hota med krig,
svarade också engelske utrikesministern, att Elliot icke varit
bemyndigad att påstå, det krig redan vore utbrutet mellan
nov., ehuru siffran 19 är tydlig både i K. K. I och i kopieboken. Det är
antagligen därför, som HOLM: Elliot s. 824 not. 5, sätter ett frågetecken
efter datum.
1) EUiot har sedan förklarat, att det omförmälta hänsynslösa brefvet
till Bernstorff (dat. Göteborg 6 okt.) varit af privat natur, ehuru det af
denne åberopats såsom officiellt. Jfr Nord, tidskr. 1869 ss. 309, 311. Elliot
till Gustaf III 3 och 13 okt. (Handl, rörande danska kriget 1788—89. A.
H.). D’A. 15 okt.
2) Reventlow 22 okt. Bernstorff till S:t Saphorin och till Rüdinger 4 nov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
