Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Neutralitetsförhandlingar våren 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar.
skyldig Ryssland den uppmärksamheten att åtminstone synas
afvakta dess svar1).
1) Arnim till v. Borcke 31 maj (bland v. Borckes bref). (G. S. 19 qp.)
2) Gustaf Ill till Armfelt d. 24 juni 1789.
3) Spr. d. 25 juni jämte en bilagd skrifvelse från Elliot till Keene s.
d. — v. Schlaff d. 28 juni. Spr. till härtig Karl d. 24 juni (G. S. 11 qv.)
Carisien d. 9 juni.
Nu borde man ha kunnat vara lugn i Sverge, men då
Rysslands svar dröjde, började man åter fatta misstro till de
danska försäkringarna. Åtminstone har v. Borcke i en pro-
memoria, daterad den 15 juni, gjort konungen några tämligen
detaljerade förfrågningar rörande Sverges försvarsanstalter i
händelse af ett möjligen inträffande danskt anfall, samt rörande
Sverges beredvillighet att i så fall begära Preussens hjälp och
i möjligaste mån underlätta de preussiska truppernas operatio-
ner2). Hans fruktan befanns ogrundad. Sedan äfven England
liksom nyss Preussen uttryckligen låtit Bernstorff förstå, att
det väntade Danmarks neutralitet utan afseende på Rysslands
svar, erhöll Sprengtporten ändtligen den 25 juni af Bernstorff
själf försäkran om denna neutralitet, oafsedt hvad Ryssland
kunde komma att säga därom. Elliot ansåg detta lika bin-
dande som någon formell akt och menade, att man icke gärna
borde kunna fordra en dylik, som absolut skulle strida mot
redan slutna fördrag3).
Som man ser, hade Bernstorff till sist blifvit tvungen att
medgifva neutralitet, innan ryska regeringens svar anländt.
Det kom först några dagar senare, omkring den 30 juni, och
innehöll, att man afsade sig all hjälp från Danmarks sida
och endast begärde, att danska fartyg skulle konvojera den
ryska eskadern, som ännu låg i Danmarks .farvatten, förbi den
svenska kusten, så att den i trygghet skulle kunna nå ryska
flottan.
Så skulle alltså denna eskader, som gett anledning till så
många stridigheter och som, så länge den befann sig i dessa
trakter, alltjämt innebar en fara för de svenska kusterna, gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
