Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Stillestånds- och neutralitetsförhandlingar - Neutralitetsförhandlingar våren 1789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neutralitetsförhandlingar våren 1789. 155
upphof äfven till den sista svårighet, som uppkom under dessa
transaktioner1). Elliot protesterade nämligen i starka ordalag
mot denna fordran på konvoj, och sedan danska regeringen
förgäfves anhållit hos den ryska att få slippa, klarerade den sig
ur detta bryderi endast genom ett slags list, som var ämnad
att lugna alla parter, men just därför icke fullt tillfredsställde
någon.
1) Holm s. 51. v. Schlaff d. 18 maj.
2) Holm ss. 51—52. De medlande ministrarnes bref till Bernstorff d.
6 juli jämte dennes svar, tr. hos CLAUSEN ss. 245—247.
3) Preussiska regeringen visade också tydligt missnöje med Elliots själf-
ständighet vid förhandlingarna. — Carisien d. 28 april, 12 maj och 6 juni.
Gustaf III till Carisien d. 5 och 10 maj, 30 juni.
Danmarks formliga neutralitetsakt utfärdades emellertid
efter förnyad anmodan af de medlande makternas ministrar
oberoende af denna jämförelsevis obetydliga affär den 9 juli
1789 2).
Vid en återblick på dessa neutralitetsförhandlingar får man
ett intryck af, att mycket arbete blifvit nedlagt på en jäm-
förelsevis ringa sak. Långsamheten berodde säkerligen mest
på Bernstorffs envisa fasthållande vid de formella hänsynen för
Ryssland, men den har af de olika parterna blifvit förklarad
på olika sätt. Hertzberg ansåg orsaken ligga i den jäsning, som
sades råda vid den svenska riksdagen detta år och som måste
uppmuntra Danmark till motstånd mot Sverge. Gustaf III
skyllde däremot på Elliot, som, ifrig att få spela hufvudrollen,
då det gällde att binda Danmark vid trippelalliansen, kombi-
nerat underhandlingarna härom med neutralitetsfrågan och där-
igenom förlängt det hela 3). Konungen ville väl icke gärna
erkänna hvad som dock torde vara bevisligt, att Benzelstjernas
mordbrännareplaner, hvari Gustaf III själf hade så stor andel,
i sin mån bidragit att försvåra de svensk-danska förhandligarna
under våren. En af orsakerna till, att dessa under maj och
juni nästan uteslutande fördes genom de engelska och preus-
siska ministrarne i Köpenhamn var, att Bernstorff efter upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
