Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Genombrottet - B. De förste banbrytarne därute - Serampur-missionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 141 -
segra öfver alla pröfningar. Guds sak skall segra, och jag skall utgå
ur alla frestelser ren som guld, hvilket luttrats i elden».
Snart ljusnade det också litet. På grund af tidigare bekantskap
fick Thomas plats hos en förmögen engelsman vid namn Udney såsom
styresman för en indigo-plantage, och denne skaffade sedan Carey en
dylik anställning i Mudnabatti. Med jublande glädje skref Carey hem,
att han icke längre behöfde vännernas hjälp till sitt underhåll, utan
bad dem i stället använda dessa penningar till tryckning af nya
testamentet på bengaliska språket.
I Mudnabatti tillbragte Carey flera år under flitigt arbete.
Dagligen samlade han fabrikens arbetare, inemot 100 till antalet, till
gudstjänst och predikade därjämte evangeliet i omnejden. »Jag har,»
skrifver han, »ungefär tvåhundra byar häromkring, i hvilka jag ständigt går
från det ena stället till det andra för att förkunna evangeliet. Det
finnes många floder i denna trakt (Gangesdeltat), därför har jag två
små båtar: i den ena sofver jag, i den andra lagar jag min mat. Jag
vandrar från ort till ort, men vänder sedan tillbaka till mina båtar för
att äta eller hvila.» Det fanns verkligen också hedningar, som gärna
hörde ordet, men något djupare intryck kunde man icke spåra, och
år efter år förgingo, utanatt Carey kunde berätta om någon omvändelse.
Under tiden var han upptagen med bibelöfversättningen. Då nya
testamentet blifvit färdigt, begärde emellertid de engelska boktryckerierna
i Calcutta en oblyg summa i betalning. Men till hans stora
uppmuntran skänkte Mr. Udney honom själf ett fullständigt bengaliskt
tryckeri, som till stor förvåning för de infödde uppställdes i hans
hem; de trodde, att det var någon europeisk afgud.
Emellertid fick Carey icke lof att stanna kvar i Mudnabatti.
Fabriken betaide sig icke och måste därför nedläggas. Men just
vid samma tid hade det kommit undsättning hemifrån. I följd af
Careys ständiga uppmaningar utsände sällskapet fyra missionärer
från England. De mest betydande voro Ward, dittills boktryckare
i Derby, där Carey träffat honom före sin afresa och yttrat ett ord,
som nu efter flera års förlopp drog honom till Indien, samt
Marsh-mann med hustru. Marshmann var son af en väfvare från Wiltshire,
en ättling af puritaner och hugenotter, begåfvad med ett brinnande
kunskapsbegär, så att han begagnade hvarje tillfälle att läsa och lära,
till dess han blef skollärare. Genom att läsa Careys berättelser kände
han sig kallad att gå ut som missionär, men missionssällskapet hyste
i lång tid betänkligheter — på grund af hans stora lärdom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
