Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 296 -
hjärtan (amerikanen P. Parker i Kanton 1834, engelsmännen
Lcck-hart och Hobson 1839). Men trots den kinesiska läkekonstens
usel-het var misstroendet mot det främmande så stort, att det många
gånger och länge blef svårt att förmå kinesiske sjuke att anförtro sig åt
de kristne läkarne.
Det största namnet i Kinas missionshistoria på denna tid är
emellertid Gützlaffs, som i sin tid hedrats med tillnamnet
»kinesernas apostel», ett af de förnämsta exemplen på en missionsentusiast.
Hans hänförelse var så till vida äkta, som han för densamma
uppoffrade lif och gods, och genom sin entusiasm har han måhända
uträttat mer än någon annan för uppväckande af kärlek till Kina hos
den evangeliska kristenheten. Men i sin hänförelse förbisåg han den
nakna verkligheten, hvarför ock hans praktiska arbete ej kom att bära
någon varaktig frukt.
Karl Friedrich August Gützlaff föddes i Pommern 1803.
Mycket tidigt ådagalade han stor lärgirighet och kände sig kallad att
blifva missionär, men hans föräldrar voro fattige. Det lyckades
honom då att ådraga sig konungens af Preussen uppmärksamhet, och
denne lät honom få sin utbildning i Jähnickes missionsskola,
hvarefter han i det nederländska sällskapets tjänst blef utsänd till Sumatra.
På grund af krig kom han icke att därstädes verka, utan han riktade
i stället sina tankar på Kina, bland hvars utvandrare han fick arbeta.
Efter att hafva gift sig med en förmögen engelsk dam utträdde han
ur missionssällskapets tjänst och bosatte sig först ett par år i
Bangkok i Siam, hvarest han, förutom sitt missionsarbete bland kineserna
både som evangelist och läkare, fick tid att öfversätta nya testamentet
på siamesiska. År 1831 afled hans hustru, och han själf blef svårt
sjuk. En kines, hvars vänskap Gützlaff vunnit, tillrådde denne att
resa tillsammans med honom på en »dschunk» till norra Kina. Och
på detta sätt uppnådde han sina önskningars mål och vistades en hel
månad i Tsientsin. Till klädedräkt och lefnadssätt hade han redan
blifvit kines, därjämte egde han en förvånande färdighet i språket och
en stor lätthet att umgås med kineserna. Lyckade kurer gjorde
honom känd, och han utdelade en stor mängd heliga skrifter och
traktater på kinesiska språket. Han vågade sig äfven längre in i landet
och väckte öfverallt den största förvåning. Därefter slog han sig ned
i Macao, hvarifrån han ytterligare företog åtskilliga resor långs med
Kinas kuster till olika hamnstäder. Från dessa seglade han vidare
floderna uppföre, ofta förföljd af sjöröfvare, efterspanad af polisen,
stenad af folkhopen, dragen inför rätta och under allt detta utde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
