Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Belägringens tid - C. Belägringen - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 295 -
niska hjärtat, finner näring hos taoisterna, och då slutligen döden
kommer med sitt sista djupa allvar, anförtror man sin själ åt
buddha-prästerna för att vinna syndaförlåtelse och frid.
Att den kinesiska själftillräckligheten emellertid öfvergått till hot
och fiendskap mot européerna, beror på en utveckling under senare
tider. Förut hade landet, omgifvet som det var af det stora
världshafvet, de högsta berg och vidsträckta öknar, icke i någon nämnvärd
grad blifvit utsatt för främlingars besök eller inträngande. Men
sedan sjövägen till Indien öppnats, började européerna träda i
handelsförbindelse med Kina. Och då stodo hamnarna öppna. Först sedan
Vägen till Ming-dynastiens grafvar.
Mandschu-dynastien kommit på tronen i Kina (1644), blef det något
svårare, och européernas hänsynslösa och oärliga beteende gjorde
förhållandet mera spändt. Ryktena om de hvites stora eröfringar i
södra Asien förskräckte kineserna, portugisernas intagande af Macao
kom tålamodsbägaren att rinna öfver, och sedan spärrades genom
kejserliga förbud, så vidt möjligt, hvarje väg in i landet.
Sådant fann Morrison tillståndet, och missionsarbetet på hans
tid blef därför (med undantag af bibelöfversättningen) till största
delen verkställdt utanför landets gränser (på Malakka; se sid. 162).
Genom läkaremission sökte man vidare finna en ny väg till folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
