Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Åtskilliga förhållanden och händelser i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 344 -
Lincoln återvalts till president, den grundlagsbestämmelsen, att
slafveriet skulle för evigt upphäfvas i Förenta staterna. Under år 1865
måste »de konfedererades» sista armé dagtinga, och unionen var
räddad efter ett fyraårigt krig, som säges hafva kostat 30 — 40,000
millioner kronor och 800,000 människolif, ett grufligt försoningsoffer
för århundradens orättvisor mot negrerna.
Lincoln måste med sitt lif betala segern, mördad som han blef
1865 af en fanatisk förkämpe för slafveriet. Men saken var nu
afgjord, och Förenta staterna skredo till ordnandet af de frigjorde
negrernas förhållanden, hvarigenom därstädes liksom på andra håll
stora uppgifter blefvo missionen förelagda. I kristligt afseende gällde
numera ej blott negrernas rättsförhållanden, utan den mångfaldigt
svårare och ännu långt ifrån lösta frågan, på hvad sätt den ingrodda
rasskillnaden mellan hvite och svarte skulle kunna öfvervinnas.
Det är lätt begripligt, att krigets härjningar vållade, att äfven
den nordamerikanska indianmissionen blef upprifven. Nordstaternas
härar behandlade de med sydstaterna förbundne indianerna som
upprorsmän och förstörde deras missionsstationer. År 1862 blef sålunda
en herrnhutisk missionär bland tscherokeserna fängslad, hans
medhjälpare af blandad ras skjuten och hela trakten ödelagd. På andra
ställen — t. ex. i Dakota — reste sig rödskinnen för att mätta sitt gamla
hat mot de hvite, och under det allmänna mördandet och
brännandet måste missionärerna öfvergifva alltsammans. De hade dock den
glädjen, att de kristnade indianerna afhöllo sig från våldsgärningar.
Efter inbördeskriget måste man äfven härutinnan begynna på nytt
igen. Men den kristliga människokärlekens seger i slaffrågan har
också gjort sig gällande beträffande indianerna. Visserligen har
invandrareströmmen fortfarit att tränga västerut, och icke ens
upprättandet af särskilda indianterritorier och för indianerna
reserverade distrikt inom åtskilliga stater har alltid förmått skydda dem
mot de hvites »landhunger». Men i det hela taget gör dock en
mera kristlig och människovänlig uppfattning sig gällande till stöd
för missionen, som inom flera indianstammar fått den nåden att
ådagalägga, att en sann kristlig utveckling kan hindra ett naturfolks
undergång och lyfta detsamma till ny lifskraftighet.
I jämförelse med Förenta staterna äro de öfriga delarna af
Nordamerika af mindre betydenhet i historiskt afseende. Dock må
nämnas, att Mexiko, som i 300 år (intill 1821) hade lydt under
Spanien, äfven såsom själfständigt rike bibehöll sin katolska statskyrka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
