Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Då portarna öppnades - A. Portarna öppnas - Åtskilliga förhållanden och händelser i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 345 -
inom hvilken jesuiterna genom inkvisition utestängde alla andra
re-ligionsbekännare. Men 1857 infördes en fri författning med allmän
religionsfrihet, som knappast erhöll någon stor praktisk betydelse,
förrän den olycklige kejsar Maximilian blifvit afrättad, och Frankrike
genom kriget 1867 utestängts från allt inflytande. Alltifrån den tiden
har landet varit verkligen öppet för den evangeliska missionen.
Sistnämnda år blef Amerikas yttersta nordvästliga landsända,
Alaska, med därtill hörande öar af Ryssland försåld åt Förenta
staterna, och därigenom blef också detta fjärran belägna, öde
landområde, hvarest dittills uteslutande den ryska kyrkan drifvit mission,
upplåtet för evangeliets förkunnelse.
Slutligen kan det nämnas, att engelska kronan 1869 förvärfvade
de stora landsträckorna kring Hudsonbukten, som dittills egts af
ett enskildt engelskt handelskompani, hvilket icke var välvilligt stämdt
mot missionen.
Hvad beträffar Västindien och Guiana, hvarest de
ursprunglige inbyggarne helt och hållet eller till mycket stor del ersatts af
negrer, hafva vi allaredan fått höra berättas om portarnas öppnande
under striden för och emot negerslafveriets upphäfvande.
I Sydamerikas flesta stater är hufvudmassan af befolkningen
af gammalt katoliker till namnet, men en stor del af det katolska
prästerskapet står så lågt till och med i sedligt afseende, att den af
dem vägledda befolkningen eger blott föga begrepp om kristendom.
Nordamerikas evangeliska kyrkor hafva fördenskull upptagit ett ganska
kraftigt evangelisationsarbete därstädes (i Argentina från 1836, i
Brasilien med större kraft från 1859). De frie indianerna, af hvilka
ännu i Brasilien finnas omkr. 600,000, hafva dragit sig tillbaka till
de aflägsnare, otillgängliga urskogarna, och sedan seglatsen på
Amazonfloden 1867 öppnats för alla nationer, har det sydamerikanska
missionssällskapet m. fi. börjat mission bland dem på åtskilliga orter.
Den afgörande impulsen till ett kraftigare upptagande af
missionen i Sydamerikas länge åsidosatta bygder gafs emellertid genom
Allen Gardiners död 1850. Själf nådde han icke till att få missionen
börjad, men just därför är en skildring af honom bäst på sin plats
i detta sammanhang, enär hans lif blef offradt att verka liksom en
sprängkil på allt, som hindrade missionens början i dessa land.
Allen Gardiner föddes i England 1794, och af lust till resor
och äfventyr valde han sjömansyrket. Den goda säd, som troende
föräldrar hade utsått i hans själ, bröt lefvande fram, då han en gång
i Kina i ett tempel blef vittne till en afskyvärd afgudadyrkan. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
