Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elias Sehlstedt. En liten minnesruna af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Jo, det slår in det!“ hördes en glad och välbekant
stämma inifrån trädgården; “men hvem tusan är det som
talar väl om min trädgård? Det är då åtminstone ingen
Sandhamnsbo, det vill jag våga något på!“
Och den glade sångaren presenterade sig för oss i
det han steg fram från en syrénhäck, klädd i
tullförvaltaremössa, grå sommarrock och spade i handen.
“Nej se god dag, gossar!“ fortsatte han, när han
fick sigte på oss; “det var hederligt af er att ni kom hit
och tog litet regn med er! Det behöfdes just både för
ärter och bönor . . . spenaten vill jag då inte tala om.
Jag höll just nu på och skulle se efter ominte
gråsparfvarne ha’ ätit upp fröet, och jag funderar rigtigt på att
stämma dem, ty att de varit der, det syns på hvad de
lemnat i stället! Men nu ska’ ni komma in och se hur
jag bor!“
Och med all den osökta och hjertliga vänlighet som
alltid utmärkte honom, förde han oss in i det vackra
och rymliga tullhuset. Sedan vi der besett de olika
lokalerna och pratat om hvarjehanda, gingo vi ner i
trädgården der förfriskningar under tiden blifvit framsatta
utanför det lilla lusthuset der gubben brukade sitta med
sin familj och hvarifrån man hade den herrligaste utsigt
utåt hafvet, der horizonten låg full med hvita segel som
glänste i solljuset.
“Så här skall en skald bo!“ yttrade jag, i det jag
förtjust blickade ut på taflan framför mig.
“Tack skall du ha!“ utropade Sehlstedt småskrattande;
“försök på i oktober och november, när det stormar så
att saltvattnet slår upp öfver trädgårdshäcken här, och
tvättar färgen ur mina astrar och dahlier, i fall jag har
några! Nej, på Sandhamn borde det vara en evig sommar,
tacka Gud här vore drägligt, ändå, i detta torskarnes,
måsarnes, lotsarnes och rödspottornas fädernesland!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
