Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen åtskildes, voro vederbörande ministrar för Brasilien, Bolivia,
Columbia, Ecuador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua och
San Salvador bemyndigade att i Washington underteckna den af
kongressen antagna skiljedomstraktaten, och några af de andra
regeringarna godkände den senare på enahanda sätt.
Traktaten går ut på, att alla stridigheter mellan Amerikas
stater om diplomatiska och konsulära rättigheter, gränser,
landområden, skadeersättningar, sjöfartsrätt samt giltighet, tolkning
och tillämpning af fördrag skulle afgöras medels skiljedom.
Likaledes skulle skiljedom gälla för alla andra tvister af hvad
beskaffenhet de än må vara, endast med det undantag, att en stat icke
är pliktig att välja denna utväg i sådana fall, som synes den hota
med någon fara för dess oafhängighet. Men en påträngande
motpart är därimot skyldig att underkasta sig skiljedom, i
händelse sådan fordran framställes. Traktaten skulle ega gällande
kraft i 20 år och därefter kunna uppsägas af hvarje särskild stat,
sedan anmälan därom gjorts ett år förut. 1 en tilläggstraktat
bestämmes, att så länge fördraget gäller må ingen eröfring kunna
ske, och skulle en landafträdelse framtvingas genom våldshot,
måste den upphäfvas och saken afvecklas medels skiljedom.
Aftalet skulle kunna gälla äfven för utom-amerikanska stater, som
genom en enkel underskrift ville sluta sig till det samma.
Kort efter pan-amerikanska kongressens beslut i frågan
anmodade Blaine vederbörande diplomater i Washington att
offi-cielt underrätta sina regeringar därom, samt att traktaten skulle
träda i kraft från den 1 maj 1891 och enligt tilläggsbeslutet kunna
tillträdas af hvarje europeisk regering.
Imellertid mottogs icke den af Amerika utsträckta handen af
Europa, hvarjämte Chile, Argentina och Mexico efter hand
fram-kommo med hvarjehanda betänkligheter, så att slutligen hela planen
tills vidare måste uppgifvas. Frukterna voro icke fullmogna.
Ett väldigt förberedande arbete är dock här utfördt. Blaine’s
förbundstanke växer i det tysta. Då den nästa gång träder fram
i aktuel politik skall tör hända en fjärdedel af den bebodda jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
