Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utån äfven för Indiens mera odlade folk, kom Buddhas lära som
ett evangelium. Hon gjorde slut på det själfplågande, hvartill den
brahmanska gudsdyrkan urartat. Hon trängde kastväsendet
tillbaka och förkunnade jämlikhet och broderskap. Hon mildrade
de grymma strafflagarne och predikade barmhärtighet mot alla
människor, ja, mot alla lefvande varelser. På detta sätt utöfvade
hon ett ofantligt inflytande på det indiska kulturlifvet.
*
Religionen satte sin prägel på hela denna kultur. Så var Diktkonst,
särskildt fallet med skaldekonsten, som likväl äfven i andra
riktningar höjde sig till beundransvärd skönhet.
Den indiske skald, som under det af flere poeter burna
namnet Kålidåsa uppgifves ha lefvat vid pass ett halft århundrade
före vår tidräkning, men enligt andra uppgifter två hundra år
senare (Kr. Lassen, Albr. Weber), har efterlämnat så väl dramatiska och
episka som lyriska dikter, i hvilka han besjungit kärlekens oro
och fröjder, naturen i dess växlande företeelser o. s. v.
Hans mest berömda drama är Qakuntala (nyare svensk öfvers. af
H. Edgren, Schakuntala eller den förlorade ringen). På en jakt möter
konung Duschjanta i skogen den sköna Qakuntala, dotter till en
brahman. Båda intagas af kärlek till hvarandra. Efter någon tid
måste konungen återvända till sitt hof. Vid den smärtsamma
skilsmässan gör sig Cakuntala saker till en ofrivillig
ouppmärksamhet mot en tillstädeskommande brahman, som till straff för
denna sidvördnad förklarar, att, likasom hon glömt honom för
sin älskare, skulle hon äfven själf blifva glömd af denne. Imellertid
hade Duschjanta lämnat sin brud en ring såsom pant på deras
förbindelse. Då följderna däraf föranledde henne att uppsöka
konungen, tappar hon på vägen sin ring, under det hon förrättar
sin andakt vid Ganges’ strand, och när hon infinner sig hos sin
make, igenkännes hon ej af honom, utan måste, försmådd, åter
aflägsna sig. År förgå. Så finner en fiskare den borttappade
Världsfreden. I o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sehop/0199.html
