Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så kom Alarik. Den käjserlige generalen Stiliko tvang honom
att draga sig tillbaka. Samme romerske fältherre gjorde sin herre
käjsaren flere andra tjänster. Denne visade sin erkänsla genom
att låta mörda den trogne tjänaren. Germanerna öfversvämmade
Gallien och Spanien. Angående deras framfärd får man en
föreställning i en berättelse af historieskrifvaren Juan Mariana. Han
yttrar därom (Historia de Espana): »Romare och spaniorer
beröf-vades sin egendom. Med samma raseri föröddes städer och
landsbygd. Ingen säd var utsådd, och den frukt som fans, blef
mer fördärfvad än förtärd. Därför utbröt en sådan hungersnöd,
att invånarne nödgades att med köttet af de döda uppehålla sitt
eländiga lif. De vilda djuren, hvilka genom förtärande af de
många liken, som ej kunnat begrafvas, blifvit vana vid
människokött, angrepo äfven de lefvande och söndersleto dem. Till råga
på lidandet frambröt hungerns vanliga följeslagare pästen, som
bortryckte både förtryckare och förtryckte i oräkneligt antal.»
Och utanför Rom visade sig Alarik. Det var öfver 600 år sedan
det hotades af en utländsk fiende — af Hannibal, som nu i Hannibals
germanhöfdingens gestalt stod upp att kräfva hämd. hämd.
Rom innehöll ännu 1,780 senatorspalats, af hvilkas egare
någre hade en årlig inkomst af ungefär tre millioner kronor.
Staden höll nära tre svenska mil i omkrets och räknade en
folkmängd af mer än en million, som fortfarande pockade på
utdelning af bröd, vin och olja. Tre och en half millioner kronor
jämte en mängd dyrbarheter betalades i lösen. Därpå drog sig
den ganska skonsamme Alarik ånyo tillbaka. Men då käjsaren
från sitt fäste i Ravenna öfvermodigt afvisade hans fredsanbud,
ryckte han för tredje gången mot Rom och lade nu den
tusenåriga härskarestaden för sina fötter.
Alariks svåger och efterträdare, den ridderlige Ataulf, yttrade
en gång till en förnäm man i Narbonne: »Stolt af mitt mod och
förvissad om segern, eftersträfvade jag fordom att förändra
världens utseende, att utplåna Roms namn och på romareväldets
ruiner upprätta goternas välde. Genom bättre erfarenhet öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
