Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall närma mänskligheten till Kristus, är hans lifsord, hans
kärleksbud, hans föredöme i själfförsakelse. Grundtankarne i hans
evangelium kunna därför bäst sammanfattas i dessa två utsagor:
»Varen fullkomlige såsom min Fader är fullkomlig» och »Älsken
hvar andra».
Sådan var Laveleyes religiösa ståndpunkt. Och från den Samhälle
gjorde han sina inlägg i samhällsfrågorna.
I unge studenter, yttrade han i ett tal vid en universitetsjubelfäst i
Edinburgh, hvilka I än ären, hvilket särskildt ämne I än studeren, kunnen I
icke vara likgiltige för den sociala rörelse, som omger oss på alla sidor.
Det har gifvits en tid, då man ansåg lösningen af det sociala problemet
mycket enkel. Dels hade man allmosan och välgörenheten, dels borde man
i öfrigt låta samfundet utveckla sig fritt enligt naturlagarne. Om en hvar
blott tillgodoser sitt eget intresse, skall det allmänna bästa främjas och det
skall tillgå i samfundet liksom i skogen. I kampen för tillvaron skola de
svaga gå under och de, som äro starkast och bäst kunna foga sig efter de
omgifvande förhållandena, skola förblifva vid lif och samhället i det hela
göra framsteg. Men vi kunna icke mer godkänna allmosegifvandet som en
lösning. Därjämte protesterar det mänskliga samvetet mot att uppställa
egoismen såsom princip, en princip, hvilkens innebörd är denna: det är godt,
att de starkaste triumfera, ty makt är rätt. Så måste vi då åter upptaga frågan.
Det är en plikt för oss alla, ty alla hafva vi plikter mot våra medmänniskor.
Allt framåtskridande, allt stort utföres genom kärleken till andra, genom
barmhärtigheten, icke genom själfviskheten. I vetenskapen böra vi studera fakta.
Men i den sociala vetenskapen, som sysslar med människan, hvilken är en
fri och sedlig varelse, är detta icke nog. Där måste man uppställa ett ideal.
Vi skola icke blott undersöka, hurudant samfundet är, utan också hurudant
det borde vara. Men hur skola vi lösa vårt problem? Tillåten mig i få ord
uttala min tanke. Öppnen och läsen de böcker, som ligga till vänster:
ekonomerna Adam Smith, Stuart Mill och andre; läsen så den bok, som
ligger till höger: evangeliet. Om det nu gifves någon motsägelse, så följen
först och främst evangeliet; ty det kan icke gifvas någon värklig motsägelse
mellan det som är rättfärdigt och det som är godt och nyttigt. Minnens
städse detta beundransvärda och djupsinniga ord af Kristus, hvilket, om man
åtlydt det, skulle hafva gjort slut på all vår strid: Söken först efter Guds
rike och hans rättfärdighet, så skall allt annat därjämte tillfalla eder.
Så lärde fredsvännen Laveleye, och han handlade alltid
samvetsgrant efter sin lära. Af den till följd af kardinal Lavigeries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
