Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den egentliga striden. Indoeuropeernasg politiska seger. Semiternas andliga seger genom judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 KULTURKAMPEN MELLAN SEMITER OCH INDOEUROPEER.
tiska odlingen t. o. m. sägas hafva gjort ett försök att i
de persiska vapnens hägn vinna ny mark i Europa. Och
osäkert är, huru den europeiska odlingen gestaltat sig,
om icke hjältebragderna vid Marathon och Salamis satt
en mur för orientalismens framfart. |
Den unga lefnadskraftiga grekiska kulturen gick seg-
rande ur striden för att kort därpå i sin tur i skyddet
af Alexander den stores segersälla vapen eröfrande tränga
in på semiternas uråldriga kulturområde.
Likasom foinikerna varit de första semiter, som in-
trängt i Europa, voro de också de första, som fingo pröfva
den europeiska odlingens ungdomsstyrka. Inom kort var
foinikernas sjövälde på Medelhafvets östra del brutet. Det
foinikiska folket samlade sin återstod inom Tyrus” höga
murar. På dem hvilade dess sista hopp. Sju månader
uppehöllo foinikerna i Tyros världseröfraren Alexander
och försvarade sig med samma hjältemod, som sedermera
deras fränder i Kartago och Jerusalem ådagalade. Det
gälde icke blott frihet och fosterland, utan den foinikiska
kulturens bestånd.
Men Tyrus föll och med Tyrus” fall upphörde det
egentliga foinikiska folket att existera efter en mera än
tusenårig kulturepok.
Sedan Alexander därpå lagt under sig semiternas
öfriga område i Asien, lär han ha haft för afsikt att fram-
tränga också till Kartago. Det var dock först romarna,
som’ skulle förstöra detta den semitiska odlingens sista
bålvärk vid Medelhafvet. Härigenom kom den foinikiska
kulturens undergång 1 öster och väster att erbjuda ett
likartat skådespel. Lika viktigt som det foinikiska mo-
derlandets undergång var för den grekiska handelns välde
i östern, lika oundgängligt fordrade det romerska väldets
utveckling i väster Kartagos förintande. Det kartagiska
väldets undergång ter sig dock mera storartad och gri-
pande. Ty Kartago var icke blott den semitiska odlingens
centralhärd i västern. Det var också hufvudorten för ett
politiskt världsvälde, som på höjden af sin makt omfattade
hela Nordafrika, Spanien, Sardinien och Sicilien m. m.
Och kort före Kartagos fall eröfrade dess store hjälte
Hannibal, semitismens störste härförare och statsman, hela
Italien och brakte själfva Rom att darra. Efter Kartagos
fali förde återstoden af det kartagiska eller puniska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
