Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Arabernas uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARABERNAS UPPTRÄDANDE. T7
4, Arabernas uppträdande.
När kristendomen blifvit det romerska väldets stats-
religion, blifvit från att ha varit de fattigas och eländas
föraktade hopp maktens och rikedomens skötebarn, sam-
manströmmade under dess banér proselyter af alla nationer
och allehanda bekännelser. Hvar och en hämtade omed-
vetet med sig något af sina gamla religiösa åskådningar,
och snart befann sig hela det kristna lägret i den mäst
förvirrade inbördes strid angående den nya bekännelsens
innehåll. De s. k. dogmstriderna rörde sig i väsentlig
mån, såsom striderna om treenighetsbegreppet och Kristi
gudamänskliga person, kring det af semiterna mottagna
monoteistiska gudsbegreppet.
Resultatet af striderna blef bl. a. fastställandet af-
treenighetsläran. Detta var på visst sätt en fördunkling
af den enkla semitiska monoteismen. För semiterna själfva
tedde och ter sig denna lära som ett återfall till mång-
guderi. Detta s. k. återfall kom att utöfva ett betydelse-
fullt inflytande på semiternas förhållande till kristendomen
och den indoeuropeiska rasen. Judarna bortskrämdes för
alltid från kristendomen. Nestorianerna skilde sig från
kyrkan och bildade i Syrien och Persien ett eget kyrko-
samfund, hvars medlemmar i sinom tid skulle spela en
viktig roll i den fortsatta kulturkampen mellan semiter
och indoeuropeer. Och: för att värna Guds enhet drogo
den semitiska rasens bortglömda ättlingar araberna i här-
nad mot kristenheten och hela den indoeuropeiska rasen.
Då Muhammed uppträdde och förkunnade läran: det
finnes blott en Gud, och Muhammed är hans sändebud, Ville
han icke blott åter skaffa till anseende bland sina landsmän
Abrahams enkla tro på en Gud. TI känslan af att vara
Guds senaste och högsta sändebud trädde han på grund
af en ganska ytlig kännedom om kristendomen och juden-
domen, som på denna tid voro spridda t. o. m. i Arabiens
inre, i medveten opposition mot båda lärorna. Judarna
och de kristna hade förfalskat de föregående uppenbarel-
serna. Framför allt ådrog sig de kristnas uppfattning af
Guds treenighet och deras dyrkan af Kristus som Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
