Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Judarnas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 KULTURKAMPEN MELLAN SEMITER OCH INDOEUROPEER,
Judarna under medeltiden voro nära att moraliskt
förgås. Egendomligt nog föddes just under denna period
(år 1632) en af judarnas ädlaste personligheter och deras
största tänkare filosofen Baruch Spinoza. Och i det afgö-
rande ögonblicket segrade’ den spänstighet, som alltid ut-
märkt judarna.
Sedan reformationen i västerlanden väckt till lif stu-
diet af det hebreiska språket och gamla testamentet, hvar-
igenom uppmärksamheten med någon sympati vände sig
till de forna hebreernas ättlingar, och sedan Montesqreue
låtit höra "det upprörda samvetets protest mot barbariet
i en förhatlig lagstiftning", höjde den judiske reformatorn
Moses Mendelssohn (1729—1786) sin röst till sina utarmade
trosförvanters försvar och lyfte dem ur deras moraliska
förnedring. Franska revolutionen af 1789 gaf judarna
medborgerliga rättigheter i Frankrike och befordrade mäk-
tigt den frigörelse, som sedan dess försiggår.
Efter den Mendelssohnska reformationen hafva judarna
i alla värkligt civiliserade länder vaknat till nytt lif.
Öfver allt, där icke vidriga förhållanden kväfva judarnas
sedliga kraft, utveckla de en värksamhet, som i någon
mån ansluter sig till deras medeltida civilisation i Spanien
och till deras forntida storhet. Talrika äro de vetenskaps-
män, konstnärer och författare m. m., som i vår tid upp-
stått bland judarna. Ett godt vittnesbörd om judarnas
ståndpunkt är också deras omsorgsfulla barnauppfostran.
Särskild uppmärksamhet förtjänar den s. k. reformjuden-
domen, som i betydlig grad frångått de ortodoxa judarnas
konservativa religiösa former och åsyftar ett närmande
till kristendomen och den kristna kulturens ståndpunkt.
Judarna hafva sålunda i den "stora kulturkampen be-
visat sig som den semitiska rasens starkaste och djupast
anlagda representanter. Från 2:a årtusendet före Kr. till
slutet af 2:a årtusendet efter Kr. ha de stått i kultur-
kampens främsta led. |
Det var judar, som skänkte mänskligheten dess högsta
gudsbegrepp och morallag. Det var judar, som först
spredo kristendomens frön öfver världen. Det var också |
judar, som i Egypten gjorde araberna förtrogna med
Greklands intellektuella skatter. - Det var vidare judar,
som lärde kristenheten de spanska arabernas vetande och
återskänkte Europa den förlorade klassiska literaturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
