Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21 - 27 Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
„ BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
De gjorde hastigt helt om, och deri
gamle tyske mannen gick vid sidan av
den bundne fången, uppmuntrade
honom och talade till honom om Jesus,
syndares Frälsare och vän. Generalen
såg tankfullt på den gamle mannen
och frågade om han var villig att
utgiva sitt offer.
"Jag är beredd därtill", ljöd hans
svar. "Jag vilt förklara inför eder,
att jag icke fruktar döden. Jag
tillhör Kristus och är glad över att få gå
hem till honom. Med glatt mod vill
jag giva mitt liv till lösen för denne
stackars mannens liv. Lagen kan ju
icke kräva, att två skola dö. Mitt liv
skall tillfredsställa lagens fordringar."
Generalen blev mycket förundrad
och berättade saken för kronprinsen,
som övertänkte den en stund.
Till sist sade han: "Enär lagen icke
tillåter det, kan jag icke uppfylla din
begäran, att få dö i stället för den
dömde. En sak kan jag dock göra;
jag kan benåda dig och giva dig den
dömde mannens liv i »stället för att
taga ditt,"
Fången uttalade den största
tacksamhet mot kronprinsen, sedermera
kejsar Fredrik III, en av de ädlaste
män, som någonsin intagit en tron,
Denna händelse blev orsaken till den
benådades omvändelse.
Käre läsare,’ du minns nog en annan,
likaledes sannfärdig beTättelse, den
om honom, som, mötte fattiga,
fängslade syndare på vägen till det eviga
fördärvet och som i kärlek tillropade
dem: "Jag vill giva mitt liv för
eder!" Hans offer var mycket större
och bringar mycket större välsignelse
(3 Mos. 1: 4.). När en syndare visste,
att han hade förtjänt döden, offrade
han ett lamms liv och blod, och detta
godkändes och mottogs av Herren i
stället för hans eget. Men Kristus,
Guds Lamm, borttog på en gång och
för evigt synden genom att offra sig
själv. Käre läsare, om du icke tror på
Jesus — så är du redan dömd (Joh.
3: 18) och har blott att vänta på
dömen» utförande. På din väg mot
fördärvet och bunden, som du är i
synden, möter dock ännu Jesus dig och
säger: "Jag gav mitt liv för dig",
och : "intet namn är under himmelen
människorna givet, i vilket de skola
saliga varda utan allenast Jesu Kristi
namn." Så lyssna till hans - röst —
hör och lev!
Betraktelser
över Ebr. 1: 1—3.
Av A. V. I.
(Ports.)
Just det, soin lagen fordrar, men som
den är hindrad genom vår oduglighet
att åstadkomma, det gjorde Gud, och
han gjorde det då — då han sände sin
Son. Gud kan fördöma synden i vårt
kött, men då förbliva ock vi under den
domens nöd för evigt. Därigenom kunna
icke vi bliva syndfria och saliga, utan
vi bliva för evigt avskilda från Gud,
och Gud förlorar oss, sina skapade barn.
I Kristi kött fridömde Gud syndarena
samtidigt som han fördömde synden.
Kristus blev nämligen fördömd för våra
synder, vilka Herren kastade på honom,
och som han bar upp i sin kropp på
korsets trä. Herren använder genom
sin apostel så kraftiga ord om denna
sak, att han på Kristus tillämpar den
hårda dom, som var stadgad för
dödsdömda brottslingar, som blivit avrättade
och upphängda på trä. Härom står
skrivet: "När någon har bedrivit en
synd, den döden värd är, och varder så
dödad, att man hänger honom på trä,
så skall hans lekamen icke bliva på
träet över natten, utan I skolen begrava
honom på densamma dagen; ty
förbannad är den för Gud, som är hängd."
5 Mos. 21: 22, 23. Och Paulus skriver:
"Kristus har friköpt oss från lagens
förbannelse, då han vart en förbannelse
för oss — ty det är skrivet:
"Förbannad är var och- en, som hänger på trä.’’
Gal. 3: 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>