Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 23 - 10 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
„ BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
ocli som f yrahu n.dratrettio år förut gav
löftet om Kvinnans Säd, som skulle
söndertrampa ormens huvud. Han, som
före världens grundläggning utvalt oss
i Kristus til salighet, väntade icke, att
vi skulle genom lagens gärningar
varda rättfärdiga inför honom;. Tydligt
och klart har Herrens Helige Ande
givit besked om, vartill lagen skulle
tjäna : "För överträdelsens skull blev
han tillagd, till dess den säd, at. vilken
löftet blivit givet, skulle komma, och
ban är skickad genom änglar i en
medlares hand". Gal. 3:19.
Israels folk, såväl som vi, behövde
lära känna Gud sådan han är: Den
evigt helige och rättfärdige domaren
över levande och döda. Men på
samma gång var och är det nödvändigt, att
vi lara känna oss själva såsom vi äro
efter vår natur: Syndiga till hela vår
varelse. Och denna kännedom få vi
genom Guds lag. Därom säger Paulus:
"Synden kände jag icke utan genom
lagen." Men utan syndakännedom
fråga vi icke efter "löftet". Den, som
icke genom lagens dom fått en
tillstoppad mun, skall aldrig till salighet
tro på Kristus, "som är lagens ände
till rättfärdighet för var och en som
tror". Kom: 10.
Den lag, som Gud gav genom
medlaren, Mose, på Sinai, var redan förut
inristad i människans samvete, men
ack, denna skrift blev dunkel redan
på syndafallets dag och har sedan mer
och mer titsuddats, så att den blivit
i uttydd efter var mans mening och
tycke. Det var därför en helig
nödvändighet, att- Gud gav oss sin lag
skriftligen, såsom skedde på två
stentavlor. Den blev också given i ord så
tydliga, att ingen behöver taga miste
om dess betydelse. Lika, tydligt är
det, att ingen kan vinna Guds
vänskap eller nå himmel och salighet
genom att uppfylla dessa bud, "ty
förbannad är var och en, som icke bliver
vid allt detta lagens ord, så att ban
håller det". Guds och syndarens
hjärta finna varandra endast i det
löfte, som Gud gav fäderna och vilket
löfte nått sin fullbordan, då tiden var
inne och Gud sände sin enfödde Son i
världen," på det vi skulle leva genom
honom". Därför inlades också lagens
tavlor i en förbundsark, vars lock
utgjordes av nådastolen. På denna piats
möttes i försoningsblodet den helige
Guden och den enligt lagens dom
förtappade syndaren. Nådastolen är satt
i Jesu blod och här hava vi alltså den
plats, där Gud stiftat sitt namns
åminnelse och där han vill möta oss
ocli välsigna oss.
C22T]
Herren hör bön.
Följande är ett utdrag ur en
schles-wig-liolsteinsk regementspastors
minnen.
"Herren liör, när jag ropar till
honom" (Ps. 4:4). Denna Davids
bekännelse blev riktigt levande i en
soldats hjärta, då han en av de sista
junidagarne år 1849 stod på förpost
framför fästningen Fredricia. Han hade
intagit sin farliga, för de fientliga
kulorna utsatta post vid middagstiden
och kunde icke vänta avlö sning förr
än om två timmar. Junisolen sände
sina glödande strålar ned från den
klara himlen, och en tryckande hetta
vilade över den uttorkade, skugglösa
slätten framför den fientliga
fästningen. Nu och då dånade ett skott från
fästningen, efterföljt av en bombs
väsande. Tietta erinrade om ställets
farlighet.; men känslan härav hade blivit
mer och mer förslöad; man hade vant
sig vid faran. Omkring en timmes tid
kunde väl hava gått. Då märkte
soldaten, att hans fältflaska var nästan
tom. Då den var tömd till sista
droppen, infann sig en brännande törst.
Minuterna kröpo långsamt framåt.
Han tyckte, att han icke längre kunde
hålla ut, och dock vågade han icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
