- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 7 - 1917 /
234

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30 - 29 Juli - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 234-

Glid är stor i alla sina gärningar.
Och när han skapade tjänare åt sina
barn, var han icke heller njugg; han
skapade nämligen åt oss både starka
och många tjänsteandar. Vi känna
även änglarna ganska ytligt och ringa.
Det skulle nog lända oss till
uppmuntran och även till andlig sans och
nykterhet, om vi mera beaktade skriftens
vittnesbörd om den sköna livvakt, som
Herren omgiver oss med genom sina
heliga änglar. O, vad det skulle vara
uppmuntrande, om vi hade den saken
riktigt klar och levde i ljuvt
medvetande om vår omgivning!

Då konungen i Syrien skickade en
stor här med hästar och stridsvagnar
till Dotan för att taga profeten Elisa,
så blev profetens tjänare förskräckt,
när ban fick se, att de voro omringade
av den stora, fientliga krigshären. Han
utbrast inför profeten: Ack, min Herre,
vad vilja vi göra! Men Elisa trodde
Herrens ord om änglatjänsten, därför
blev han icke alls rädd. Han svarade:
"Frukta icke, ty flera äro de, som äro
med oss, än de, som äro med dem. Och
Elisa bad och sade: Herre, öppna hans
ögon, att han må se! Och Herren
öppnade tjänarens ögon, och han såg, och
se, berget var fullt med brinnande
hästar och vagnar runt omkring Elisa."
2 Kon. 6: 15—17. Nog var det ett
lugnande medvetande för profeten, att
han hade en sådan stark och härlig
skyddsvakt. Och nog blev tjänaren
glad, när han fick se vaktskaran.

När aposteln Johannes kom i Anden,
så att lian kunde se, då såg han inför
Guds troil en änglaskara på mer än
hundra millioner. Upp. 5: 11.
Änglarna äro alltså talrika.

När Jerusalem var omringat av
assyrierna och konung Hiskia ropade till
Herren i sin nöd, står det: "Och
Herrens ängel gick ut och slog i
assyriernas läger etthundraåttiofem tusen
män." Es. 37:36. Änglarna hava
alltså förmågor, som övergår vår fattnings
förmåga. Men nog unnar Herren oss

hava medvetande om och glädje av den
härliga skyddsvakt, som han omgivér
oss med. En sångare besjunger
ängla-t jänsten med följande sköna ord:

"De goda andar rödja
den väg, jag vandra skall,
de starka, hjältar stödja
min gång i mödans kall,
de helga härar skydda
min anda och min kropp,
och kring min stilla hydda
de slå sitt läger opp.

Hos mig besök de göra
som förr hos Israel;
de mig ur faran föra
som fordom Daniel;
de leda mig vid handen
som Lot ur eld och glöd,
som Petrus utur banden,
som Paulus utur nöd.

Och när på jorden händer,
att någon syndaträl
sig ångrar och omvänder
och tänker på sin själ,
då hörs i himlens rike
Guds änglars fröjdeljud:
Vi hava fått en like,
högtlovad vare Gud!"

Forts.

C2ZSG

Trosenfald.

En troende gammal negerkvinna på en av
Västindiens öar hade råkat 1 stor fattigdom.
Tidenia voro svåra, hon var klen till hälsan,
och hade knappt om både arbete och
arbetskrafter. Vad som härvid mest bekymrade
henne, var, att hennes fotbeklädnad var så
dålig, att hon icke kunde komma till kyrkan.
Hon var en, som kunde säga i sanning:
"Min själ trängtar efter dina gårdar, Herre."

Icke långt efter det hon omtalat detta
bekymmer för en troende man och granne,
såg man den gamla komma till kyrkan i ett
par nya skor. Då männen frågade, huru hon
fått dem, omtalade hon följande:

En afton, då den där saken åter
bekymrade mig, tänkte jag: "Min nådefulle
Frälsare säger: "Bedjen, och I skolen få." Och
så tänkte jag, att jag skulle få bedja honom
även om den saken. Jag tog då mina gamla
skor, knäböjde och sade: "Herre Jesus, se på
mina gamla, dåliga skor. Jag kan icke gå
till ditt hus i morgon, och det ville jag så
gärna. Hjälp mig, Herre Jesus." Då jag
bedit, blev jag helt lätt om hjärtat. Jag visste,
att det var nog, då jag talat om min nöd för
Herren. Icke långt därefter knackade det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:19:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1917/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free