Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 35 - 2 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
3-25
Reformatorn.
(Med 2 .planscher.) Forts.
Men huru mycket ban än var fästad
vid sina vänner, voro dock nu alla
deras bemödanden fruktlösa. Luter
lämnade samma natt sin bostad och begav
sig ensam ’i mörkret till S :t Augustini
kloster och bad munkarna att där bliva
mottagen. Portarna öppnades och
till-slötos igen efter honom. Han var ännu
blott 21 år gammal, men ack! — nu
var ban för alltid skild från sina
föräldrar, sina vänner och allt, vad han
älskade på jorden!
Luter tog ingen bibel med sig till
klostret, och det av den orsak att han
icke hade någon. Han sökte Gud men
utan att^veta huru han skulle finna
honom. I detta tillstånd liknade ban
en sjöfarare, som seglar i stormen utan
kompass till ledning för sin kurs.
Den unge munkens vänner i Erfurt
blevo mycket bestörta över denna hans
handling.
■ Under loppet av två dagar samlades
de utanför klostret, i hopp om att han
skulle komma ut, men fåfängt;
portarna voro och förblevo stängda. En
hel månad förflöt, innan de åter fingo
se och tala med sin unge vän.
Luter efter sträng botövning.
Luter tager avsked av sina studiekamrater.
Men huru stod det väl nu till i
Luters föräldrahem? Hans moder sörjde
och grät över honom, och hans fader
var full av vrede. Han kunde aldrig
förlåta sin son detta hans steg, förr
. än två hans andra söner bortrycktes
av pesten och ett rykte kom till
honom, att även Martin var död; men
då överväldigade honom sorgen och
ångern så, att han gav honom sin
faderliga välsignelse.
Då Martin Luter inträdde i kloster,
antog han namnet Augustinus.
Femte Kapitlet.
Huru månne nu den unge munken
befinner sig i klostret? Yi föreställa
oss, att vi genom järngallret, som är
för hans fönster, kunna se honom
något litet!
Ack, stackars Luter! Han synes
vara mycket sorgsen och nedstämd.
Munkarna hava satt honom till
portvaktare, men icke därmed nog, de hava även
ålagt honom att sopa och städa både
kyrkan och klostercellerna. Han, som
var så beundrad för sin djupa lärdom
och sina stora förmågor, måste här
förrätta de allra lägsta sysslor. Han är
just nu nedkommen från tornet efter
att hava dragit upp dess ur. Han tän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
