Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 35 - 2 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
ker då: "Efter som jag nu har gjort
allt, som blivit mig befallt för dagen,
så får jag väl nu sitta-en stund i
stillhet, vila mig och njuta av mina
böcker." Men se, han hinner knappt
sätta sig, förr än en djärv munk
kommer och på ett grovt sätt ropar: ’ ’Kom,
kom! Det är icke genom att studera,
en munk gagnar sitt kloster, utan
därigenom att han går ut i staden med
säcken på ryggen och tigger bröd, säd,
ägg, fisk, kött och pengar." Luter
underkastade sig även detta. Han
lägger bort sina kära böcker och vandrar
lit i sin munkdräkt för att tigga för
klostrets räkning.
Men vi stanna för att ännu en gång
titta in i hans cell. Det är nu natt,
men Luter sover icke. Han har
knappast en enda gång tillslutit sina ögon
under sju veckors tid. Han uppläser
förnyade gånger sina latinska böner,
men de förmå icke skänka honom
någon tröst. Han trodde, att han i och
med att han lämnade världen, även
skulle bliva fri från synden, och att
han genom att bliva munk även skulle
bliva helig. Men ack, han finner nu,
att han har burit sitt eget onda hjärta
med sig även i klostercellen; han har
kunnat utestänga ifrån sig sina
vänner men icke sina onda tankar. Han
hoppades kunna förtjäna himmelen
men finner nu, att det är omöjligt.
Om Guds fria nåd vet han ingenting
utan ser upp till Gud endast som en
rättfärdig och förskräcklig domare.
Blott en enda tröst återstår för vår
stackars Luter. Han har i
klosterbiblioteket funnit en Bibel, fästad vid
väggen medelst en kedja. Till denna
fastkedjade bok går han beständigt,
men, som han ännu icke förstår de
dyra Guds löften, denna bok
innehåller, förblir han lika djupt bedrövad.
Han är nära att martera sig till döds
för att blidka Gud. Han synes tro att
den gode Herden, som gav sitt liv för
fåren, skulle hava mera behag uti att
se fåren förgås i öknen, än uti att leda
dem till gröna betesmarker och friska
vatten.
Under loppet av fyra dygn har han
ingenting ätit och liknar därföre mera
en skugga än en levande varelse.
Nedtryckt av sorg och hopplöshet,
säger han till sig själv: "Se, du är
ännu lika ond, avundsam, tålamodslös och
full av syndiga lustar, som du har
varit. Det har icke något gagnat dig,
arme man, att du ingått i det heliga
klostret."
Luter har nu inneslutit sig ensam i
sin cell. Han har på flera dagar icke
tillåtit någon att komma in till sig.
En av hans vänner, som vanligen
kallades Lukas Edemburgarn, har till sist
blivit mycket ängslig över honom. Han
tager med sig några av de gossar, som
bruka sjunga i kyrkan, och knackar
på dörren till Luters cell. Men ingen
öppnar och intet svar. Den gode
Edemburgarn bultar då mycket hårt på
dörren, men, efter han icke heller då får
något svar, bryter han slutligen upp
dörren. Men vad får han då se? —;
Den stackars Luter ligger utsträckt på
golvet, utan minsta tecken till liv!
Han gör förnyade försök att återkalla
honom till liv, men fåfängt. Han
låter då gossarne uppstämma en sång,
och då deras ljuva röster ljuda i
öronen på den stackars unge munken, som
alltid mycket älskat musik, uppvaknar
han småningom till liv igen. Men ack!
han behöver något mera för att få lugn
i sitt samvete och för att kunna säga:
"Min själ prisar storligen Herren och
min ande fröjdar sig i Gud, min
Frälsare."
En god man vid namn Staupitz var
vid denna tid uppsyningsman över alla
Augustiner-kloster i Tyskland.
Oaktat även han var romersk katolik hade
ban dock ganska mycken kännedom om
Jesu kärlek och barmhärtighet, och
därjämte hade han ett ömt och
deltagande hjärta. Det ålåg honom att
besöka de särskilda klostren och se till,
att allt där gick ordentligt till. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
