Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38 - 23 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
heliga lag. På honom hava alla lagens
domar blivit utförda och verkställda.
Och det har blivit oss till frälsning; ty
Sonen hade ingen synd att straffas för,
han led och dog för oss och oss till
frälsning.
När aposteln här talar om "en
sådan frälsning", så syftar han nog med
detta på det sakförhållande, som han
belyser i det första kapitlet. Där har
han talat om Sonen och hans verk och
betydelse för oss. Iian har ju där sagt,
att Sonen verkställt en rening från
synderna, innan han satte s’ig på
majestätets högra sida i höjden. Det är en
sådan frälsning, han hänvisar till; och
därför tillägger han i detta kapitel:
"Fördenskull böra vi så mycket mer
akta på det, som vi hava hört, att vi
icke tilläventyrs gå förlorade." Och
så erinrar han om lagens
oföränderliga dom och omöjligheten av att
undfly den, om vi icke akta en sådan
frälsning, som kommit till oss.
.Denna frälsning har dock kommit till
stånd just därigenom, att den i lagen
över all överträdelse och olydnad
fällda domen, har utförts och verkställts
på vår dyre Frälsare. I lagen liar all
överträdelse och olydnad fått sin
rättvisa lön genom kungjort straff, men
i Kristus genom verkställt straff. Gud
handlar därför i full överensstämmelse
med sin heliga och stränga rättvisa,
när han förbarmar sig över även de
största brottslingar, emedan han har
handlat med sin Son efter deras
synder och vedergällt honom efter deras
missgärningar. Den som därför nu
vänder sig till Jesus och således kominer
inför Gud i Sonens namn, den varken
vill eller kan Gud handla med efter
hans synder eller vedergälla honom
hans missgärningar. Så snart Jesus
bar allas synder och dog för dem, så
har även i fråga om straffets
verkställighet all överträdelse och all olydnad
i honom fått sin rättvisa lön. Vår
frälsning består således i en
fullkomlig gottgörelse, i det att Guds enfödde
Son har gottgjort för oss. Få vi
andligt ljus över detta nådefulla
förhållande, då få vi ock ett rent samvete,
ett hugsvalat hjärta och en
frimodig-ande, såsom den sångare hade, som —
på grund av de faktiska förhållanden,
sora ägt rum mellan Fadren och Sonen,
när Sonen frambar och Fadren gillade
lösen för oss — sjöng:
"Nu gör jag här ett sunt beslut •
och låter känslan lara:
Den lösen, Sonen lade ut,
månd’ väl tillräcklig vara.
Och när hans Fader tog den an,
han mig ej längre hålla kan
i vredens grymma kula.
Nu fri och säll evinnerlig
som barn till Gud jag säger:
Vill du, o Gud, förkasta mig
för bristerna, jag äger,
du först förkasta måste den
dig givna lösepenningen,
det du dock ej lär göra.
Ty sen du lösen tagit har,
den löste fri måst vara.
Se, hölls jag ännu fängslad kvar,
det vore att förklara,
att lösen otillräcklig är,
ty ingen väl behålla lär
båd’ lösen och det lösta."
Ja, den sångaren han aktade
frälsningen, det visar denna hans
frimodigatrosbekännelse. Vi begå ofta det
sorgliga felet, att vi hos oss själva och i
våra erfarenheter söka grund för vår
frälsning och vår tro. Sådant är icke
tro utan otro, varmed vi förakta
frälsningen. Men få vi — och Gud vare
lov, att vi det få! — grunda hela vår
frälsning på vad Kristus gjort och är,
då kunna ju även vi hava grundat hopp
om evig salighet och vara frimodiga i
tron. Ty Kristus och hans frälsning
är ju dock icke mindre betryggande för
den ene, som tar sin tillflykt dit, än
för den andre. När jag icke bör tro
på niig själv och icke heller får tro
på mig själv, då kommer jag ju ur
räkningen såsom frälsningsorsak. Och
när jag bör och får akta frälsningen,
då är det ju Frälsaren och hans verk,
som jag får skåda och drista på. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
