Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 38 - 23 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
När solen sjunkit.
Nyss septembersolen sjunkit
stilla ned i purpurbädd;
nu bland blåa österskyar
skymtar månen blyg och rädd.
Sakta smeker vänstanvinden
björkens silvervita stam,
medan den ur mörka vågen
lockar veka toner fram.
Ännu dröja gyllne dagrar
ibland västerskyar kvar,
men i öster djupblå skymning
hela nejden famnat har.
Silverskimmer, strött på vågen,
fängslar sinnet, ler och dör,
medan outsägligt vemod
sig uti mitt hjärta rör.
Ack, att synden dock skall finnas
i en värld, som är så skön!
Ack, att dock så många, många
endast söka syndens lön!
Ack, att jag, som dock förnummit,
o, så mycket av Guds nåd,
kan så litet bära vittne
om Guds dyra kärleksråd!
Ack, du arma, onda hjärta,
som i egen barm jag bär!
Hur skall det väl då mig vara,
när ej du mig gör besvär?
När jag fri, ja fri från synden,
fri från allt, som sorg mig gjort,
ledd av Jesu milda händer
träder inom hemmets port?
Fröjd och bävan gripa sinnet,
då min tanke stannar där.
Skall jag lyckligt hinna målet?
Bär mig hem, o Jesus kär!
Hanna.
Tryckt på, Norrköpings Tidningars Tryckeri - 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
