Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44 - 4 Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET 3-25
Och åter: ’ ’Salig är den man, som
Herren icke tillräknar synd."
Välsignad vare Herren, som i sin
innerliga kärlek skänkt oss ett bättre hopp
genom nåden, ty ingen
människogärning var i stånd att tysta lagens åskor
eller släcka flammorna på Sinai berg.
Nu åter äro vi friköpta från lagens
förbannelse, och frid mellan Gud och
människor är stiftad genom blodet på
Frälsarens kors. Och därför vänder den evigt
helige ’och rättfärdige Herren av
himmelen i Kristus Jesus sitt ansikte till
oss välsignande.
Saliga alla de, som taga sin tillflykt
under hans vingars skugga. ’ ’Huru dyr
är din godhet, Gud, att människors barn
få taga sin tillflykt under dina vingars
skugga!’’
csa
Det sällsamma djuret.
Sann ’händelse.
Det var en strålande sommardag med
blå himmel ooh jublande fågelsång. Tre
småttingar tumlade om på ängen i yster
lek — emellanåt de plockade blommor.
Rätt vad det var fingo de syn på ett
djur, som ingen av dem sett förut. Det
låg i gräset och solade sig. De stodo
en stund tysta och betraktade det
sällsamma djuret, varefter de började
klappa och leka med det. Slutligen kommo
de överens om, att mamma borde se det,
och den lilla tösen lutade sig ned och
höll ut sitt förkläde, medan de båda
gossarna hjälptes åt att lylfta djuret däri,
varefter det bar i väg hem- till mor, som
säkert skulle bli mycket glad.
"Mamma, mamma, skynda dig och
kom, så skall du få se vilket vackert djur
Maja har i sitt förkläde", ropade Per
och Gunnar på en gång.
Och mor följde sina små ivriga pysar
ut på trappan, där hon möter Maja,
som knogade och bar av alla krafter.
"Mamma du, det är så tungt, så, men
säg, är det inte vackert?" Och hon
höll ut sitt förkläde.
Mor bleknade vid den syn, som mötte
henne. En stor, glänsande huggorm låg
hopringlad i hennes flickas förkläde.
Utan att säga något löste mor
ögonblickligt upp Majas förkläde och förde henne
fram till trappan. "Släpp nu", sade
hon. Maja lydde, och förklädet gled
med ormen ned för trappan och
försvann lugnt nedåt gården.
Mor tog in sina små och berättade
för dem vad det var för ett djur samt
den fara, de varit i.
"Men — han bet oss ju inte, mor?"
’’Mina kära små, det var Gud som
tillstoppade hans mun, så att ban ej
kunde göra eder någon skada",
förklarade mamma. "Han, som sände sin
ängel att tillstoppa lejonens mun i
lejongropen, så att de ej kunde skada
Daniel, sänder ännu sina kära, välsignade
änglar till vårt beskydd, och därför må
vi innerligt prisa hans namn.
Ester A.
csra
"Åkalla mig i nöden–-
Sann händelse,
För B. S. av C—n.
Som bekant härjade den svåra
sjukdomen frossan under mitten av
1800-talet i många av Sveriges trakter. Även
till fager östgötabygd hade den hittat
vägen, och många voro de hem, som
besöktes av den ovälkomne gästen.
1 fader Anders och mor Brita-Kajsas
stuga hade sjukdomen också vunnit
insteg, i det mor själv fallit offer för
densamma, Var tredje dag inställde sig
frossan, oeh den närmast följande
dagen låg mor Brita-Kajsa i brännande
feber.
Julen stod för dörren, oøh det enkla
lilla hemmet stod pyntat och fint. Men
den riktiga julstämningen ville dock ej
komma, Åtta ängsliga barnahjärtan
motsågo med bävan julaftonen, ty alla
visste, att då skulle mor "frysa".
Den väntade dagen var inne, och mor
hade åt de många hungrande munnarna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
