- Project Runeberg -  Barntidningen Senapskornet / Årgång 7 - 1917 /
347

(1917-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 44 - 4 Nov. - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326 BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET

3-25

i ugnen ställt in en stor, rar pudding,
ty hon visste allt för väl, att hon under
de närmaste juldagarna skulle av
sjukdomen vara hindrad att hjälpa sina
kära.

Kvällen närmade sig allt mer och
mer och med den fruktan för, att mor
skulle ’börja frysa. Överväldigad av
ängslan föreslog en liten parvel i
syskonringen, att man borde bedja Gud
"riktigt mycket", att mor måtte slippa
att frysa denna signade kväll. Med
fullt förtroende iför den himmelske
Fadern böjdes knä, ooh varma böner
uppsändes, medan julkvällen sänkte sin
underbara frid över det lilla tjället i
skogen.

Och Gud hörde bön. Mor
Brita-Kajsa slapp att frysa denna dag, och
jag behöver väl icke tillägga, att det
•blev jul i stugan odh tack och lov till
Herren, för hjälp i nödens tid. Och
vad mera var: Mor var för alltid
befriad från den svåra frossan.

Tyst och fridfull sjönk julnatten över
jorden. Endast den gnistrande
stjärnehären flammade i praktfull ståt och
talade sitt tysta språk om Honom, som
åt nödlidande människobarn givit sitt
härliga, orubbliga löfte : "Åkalla mig i
nöden, så vill jag hjälpa dig, och du
skall prisa mig!"

En hälsning från Afrika.

Till Senapskornets läsare och vänner.

"tLik dimman på bergen, lik skeppen på hav,
så snart vi bortila och nalkas vår grav.
Vår levnad försvinner lik morgonens sky.
Ack, låt oss i dag till vår Frälsare fly!"

L. S.

Det var ej i går min förra hälsning
till Eder var synlig i tidningen, det är
länge sedan. Jag hade då gärna velat
sända Eder flera brev, men fick ej tid
att skriva. Jag har dock icke glömt
varken Eder eller Eder tidning, som
fröjdar även oss härute. Det är en god, ja
en dyrbar tidning, ty den vilar på en
dyrbar grund, nämligen Jesu försoning.

På den grunden önskade jag, att alla
tidningens läsare måtte vila. Tänk icke:
"Jag behöver ingen försoning; synden
är icke så farlig heller och jag skall väl
med tiden omvända mig etc." Då
svarar Skriften, att utan blodsutgjutelse
sker ingen förlåtelse. Så allvarligt är
det med synden, att du utan Jesu
försoning icke kan få den förlåten. Men
nu har det blodet flutit, och du bjudes
att tro dina synders förlåtelse och bliva
Guds barm Öppna ditt hjärta för
denna sanning, den gäller dig. Tag emot
förlåtelsen och bliv Guds barn, och
sedan skall din framtid te sig ljusare än
du anar. Med Guds frid i hjärtat skall
det bli dig möjligt att lösa livets
uppgifter eller med andra ord att bana din
väg genom livet så, att den blir dig och
andra till glädje. Nog vill du det!
Våga försöket, oöh du skall icke ångra
dig.

Här måste jag avbryta, ty min man
väntar på mig. Han är sängliggande i
följd av att, det ena benet är sjukt.
Herren prövar oss, men han övergiver
oss icke. Gossarne ha gått ut till sina
arbeten, endast lillpysen är inne och äter
sin frukost. Han heter Zefanias och är
vår kalkonvaktare. Är duktig att vakta
— och att läsa. Ute är det så friskt i
dag, litet regn har kommit och allt
omkring oss grönskar. Cypressdungarna
ha blivit så stora, sedan vi kommit hit,
ty vi vakta att ingen får hugga av dem,
och Eukalyptus-träden, som vi själva
planterat här omkring, äro högre än
husen, mycket ståtliga och med blågrön
grönska. Det susar i dem som i de
nordiska skogarna i Sverige. Vår plats
ligger högt och därför är klimatet friskt.
Några små åkrar här utanför äro
besådda, och den späda broddén börjar visa
sig. Lycka att den icke kom förr, ty i
förra veckan hade vi besök av
gräshopporna. Inom mindre än en kvarts
timme hade de betat av ett land med
kålplantor, som stodo färdiga att flyttas ut.
Jag var ej nog kvick att övertäcka dem.

(Forts, å sid. 350.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:19:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/senap/1917/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free