Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47 - 25 Nov. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 BARNTIDNINGEN SENAPSKORNET
3-25
"att göra räkenskap för sitt fögderi".
En morgon satt han död i sin stol.
Hans släktingar kommo nu fÖT att
taga reda på den förmögenhet, som de
säkert trodde, att han ägt. Men till
deras stora missräkning kunde de inga
pänningar få reda på. Då var ej annat
att göra än att sälja det lilla bohaget,
som fanns för att få den summa, som
det kunde inbringa. Den gamla
länstolen köptes då av en fattig arbetare
för några få cents.
Då han kom hem med den till sin
Alma, sade hon:
"Men Nils, att du köpte stolen ! Du
vet ju, att vi ej ha något, till mat
atos® och våra små."
Nils och Alma hade tänkt som så
många andra av nordens söner och
döttrar, att i det "rika Amerika"
skulle det gå så lätt att förtjäna sin
bärgning. Men ack, de hade här fått
smaka på umbäranden och försakelser
av långt svårare art, än de i sitt
hemland hade en aning om. Men samma
tillgång till nådens tron står öppen
från varje plats på hela jorden.
Och de kände honom, som sagt:
"Såsom en fader förbarmar sig över
barnen, så förbarmar sig Herren över
dem, som frukta honom".
Gemensamt ropade de till honom
om hjälp och förehöllo honom hans
löften. Du har ju sagt: "Bedjen, och
I skolen få", samt "Haven ingen
omsorg utan alla edra önskningar vare
kunniga inför Gud med bön, åkallan
och tacksägelse". Att bedja och
åkalla, ja, därtill drev dem deras nöd —
men att tacka innan de fått
bönhörelsen, det var svårare.
Men Herren gjorde dock deras
hjärtan vissa, att han iför Jesu skull
aktade på deras rop.
Mannen gick åter ut att söka arbete,
och hustrun uppbjöd all sin förmåga
att av det lilla, som fanns i huset,
tillreda något att stilla deras hunger med.
Småttingarna Harry, Elsa, Birger
och Rut voro mycket intresserade av
den gamla länstolen. De tyckte den
var "väldigt stilig" och med barns
vanliga nyfikenhet undersökte de den
från alla håll. Rätt vad det var,
rullade en tjugudollar i guld ut över
golvet.
Harry fick bråttom att visa mamma
den vackra slanten. Stor blev hennes
förvåning, och nu upptäcktes, att
länstolen gömde på flera tusen dollar.
Där hade således den girige
procentaren gömt sin skatt och suttit på den
dag och natt för att ingen skulle kunna
stjäla den fjån honom, men i döden
kunde ban ej taga den med sig. O,
så fattig ban då var! "Vad hjälper
det människan, om hon förvärvar hela
världen men förlorar sin själ?"
Stolen med dess dyrbara innehåll
var dock nu Nils och Almas rättmätiga
egendom, och deras nöd var rikligen
avhjälpt.
"Den Gud som var på Mose tid, Han
är likadan i dag."
Ida C.
C3S3
Mors präktige gosse.
"Hu, det är så mörkt ! Och jag är så rädd,
så rädd, och jag ser icke vägen."
Den lille åttaårige Karl hade kämpat
länge emot tårarna, men till slut kunde han
ej längre hålla dem tillbaka, utan de trillade
stora och klara utför hans runda kinder.
Han var på hemväg från byn, där han varit
och köpt medicin åt lilla syster, som låg
sjuk. Troget höll han flaskan i handen,
men fingrarna voro alldeles stelfrusna, och
det gjorde så ont i dem.
Och där hemma satt mor och väntade. Och
lilla rara syster sen, tänk, om hon doge!
Karl gjorde åter en ansträngning att finna
vägen, men han pulsade djupare och djupare
I den tätt fallande snön.
Då började han ropa: "Mamma,
mamma!" Och han grät och ropade, tills han
alldeles förgråten och modlös satte sig på
en översnöad stubbe i skogen. Han kom
ihåg vad modern sagt, när han gick
hemifrån: "Jag känner mig så ängslig att
skicka dig ensam den långa vägen till byn, och
i detta svåra väder till. Men nu måste du
riktigt försöka att vara min pålitlige gosse,
ty mamma har ingen annan än Gud och dig
att lita till." (Forts, å sid. 274.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
