Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10 - 7 Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET
.64
ning (betyder, att Gud ioke skonat sin
ende. Son utan utgivit honom för oss
alla. Emot detta offer äro våra och
all världens synder såsom droppen
mot havet. Låt oss i lust och nöd, i
liv och död vidbliva den dyrbara
sanningen, att Kristus har givit sitt liv
för världens liv. Det är evigt visst
och sant, att Gud själv uppskattar
värdet av detta offer så, att vi därför
hava en evig nåd, en beständig
förlåtelse och rättfärdighet. "Ty detta
äi Guds vittnesbörd att han har givit
oss evigt liv, ooh detta liv är i hans
Son."
C3ED
Jag är mannen.
"Var god ooh stig in ooh tag
plats", sade en hustru till pastorn,
som kom på husbesök. Hon var en
troende kvinna, men hade en
förfärlig man, som behandlade henne elakt
och hårt.
Efter frukosten kunde där t. ex.
hända, att han slog sönder allt som
fanns på bordet oeh skrek hånfullt:
"Vad är Gud för en? Vad har jag
att göra med honom f’’ Den stackars
hustrun hade ofta svårt för att hålla
sig från att synda både i ord och
handling.
En söndäg hade hon som vanligt
gått i kyrkan efter att hava städat
och gjort fint hemma. Men då for
den onde anden i mannen, och han
föresatte sig, att det skulle se ut som
i en svinstia när hon kom hem, vilket
ock lyckades honom.
När hustrun kom hem, sade hon
icke ett ord, utan skurade av golvet
och ställde allt till rätta igen.
Middagen kom, och hon gav mannen det
bästa hon hade. Detta rörde honom.
"Det finns icke en så präktig hustru
som du; jag har gjort så mycket ont,
ooh du är lika snäll. Kan du förlåta
mig?"
"Ja, hjärtligt gärna", sade hon,
"och bed Gud om förlåtelse". Det
blev nu bättre en tid, men också blott
en tid.
En afton kom mannen hem och
sade ovänligt: "Tag hit tofflorna!"
och under det hon böjde sig ned efter
dessa, slog mannen till henne, så att
hon hade ont därav ett helt år efteråt.
Så blev mannen sjuk i följd av sitt
dåliga leverne och pastorn fick då
äntligen lov att komma till honom.
Den sjuke var tyst ooh dyster, så att
pastorn icke kom åt att tala mycket
med honom, men han gav honom ett
par småskrifter, bland andra en om
den förlorade sonen, och häri tyckte
sig den sjuke läsa sin egen
levnadshistoria.
Han blev förskräckt. "Det är ju
jag! Jag är mannen!" Han grät
och fröjdades, han suckade och sjöng
-— och blev en ny människa, i det
han fick ögonen öppna för sin synd
och Guds nåd.
"Jag är mannen" — det började
med syndakäns’a, och den var
uppriktig. Han fick genom Guds nåd
åter hälsa och krafter och .blev ett
trofast vittne om den Fader, som
tager emot den förlorade sonen.
Jesus, låt mig gömma mig
i din vita mantels flik,
gömma mig för stormens brus,
gömma mig för solens ljus!
I din vita mantels flik,
Jesus, låt mig gömma mig!
Jesus, låt mig vara din
under tid och evighet,
din bland jordens grus och stoft,
din bland himlens ljus och doft!
Under tid och evighet.
Jesus, låt mig vara din!
Annita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
