Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10 - 7 Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
BARNTIDNINGEN ’SENAPSKORNET .64
%är fyaCpzn kora titt Jbjörtkmossa,
Sann händels® berättad av K. K—n.
Marskvällen stod stjärnig och djup
kring bygden. På den smala körväg,
som från Björkmossa ledde ut till
stora, landsvägen, syntes små grupper
av allvarsstämda människor. De
voro på hemväg från en "samling"
lios Brynte Jansson på Björkmossa.
Det var under väckelsetiderna i
vårt land. Även Brynte, den
trettiosjuårige torparen, hade blivit träffad
av Guds salighetspilar. Det var för
några år sedan. Driven av sin nöd
hade han funnit ro för sin sargade
själ vid Jesu Kristi kors. Han gav
ock skäl för det hopp, som i honom
var. Hans frimodiga, framträdande
bland Herrens fiender gjorde, att en
och annan fick ett stygn i sitt
samvete. De togo sin tillflykt till
Brynte och frågade, vad de skulle göra för
att bli saliga. Och detta hade till
följd, att Brynte om
söndagseftermiddagarna förelästé ur bibeln och
Luthers och Rosenii skrifter för dem
wm kommo till Björkmossa. Ibland
hände det ock, att han själv talade en
liten stund med ledning av något
ka-mf°l ur bibeln.
Sä hade varit fallet även i dag.
Det var passionstid, och Brynte hade
läst det härliga evangeliet i profeten
Esaias femtiotredje kapitel: "Ilan
är sargad för våra missgärningars
skull och slagen för våra synders
skull. Näpsten lades uppå honom, på
det att vi skulle hava frid, och
genom hans sår äro vi helade. Vi
gingo alla i villfarelse såsom får, var
och en såg uppå sin väg, men Herren
kastade allas våra synder uppå
honom." Herrens Ande hade varit
nära och värmt Bryntes hjärta med
de välsignade orden, och han hade
fått nåd a,tt måla Jesus Kristus
såsom korsfäst för de närvarandes
ögon, så att mer än en gick hem
vederkvickt och stärkt till sin invärtes
människa.
Brynte dröjde med sin familj
kring ordet en stund efter sedan
grannarna, gått. Mor såg ovanligt
betryckt ut. Även hon hade på sitt
hjärta erfarit Guds ords makt och
fröjdades över vissheten om
syndernas förlåtelse. Men de sista dagarna
hade hon gått i mörker. Herren hade
fördolt sitt ansikte för henne. Det
var egentligen brödbekymmer. Till
följd av torka och missväxt
sommaren förut var det många på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
